Presentation av Tilda

Tilda

Mitt namn är Tilda. Jag kommer från ett land som heter Spanien. Jag är född och uppvuxen där men nu bor jag hos min Husse, i det här kalla landet som jag glömt vad det heter. Jag har inga siffror på när jag är född eller hur gammal jag är, men det spelar inte så stor roll tycker jag. Min ålder är perfekt och den är väl ungefär som Torstens, ca 8 år. Jag är en blandras men jag har aldrig brytt mig om att lära mig vad alla raser heter, så jag kan inte säga vilka jag har i mig. Men Husse verkar ganska säker på att jag har Beagle i mig. Fast det spelar inte så stor roll vilken ras man är för oss hundar, det är nog mer ett bekymmer ni människor har. Nåt jag har siffror på i alla fall är när jag flyttade till min Husse och det var 23 mars 2015. Jag väger bara 12,5 kg, så jag är en ganska liten hund.

När jag skulle flytta till Husse var jag tvungen att flyga flygplan. Det var ett väldans spektakel både före och efter själva flygresan. Jag tyckte det hela var väldigt läskigt och var ganska uppskärrad och rädd när flygresan var avklarad. Jag träffade Husse efter att jag landat och sen åkte vi bil en lång stund innan jag äntligen kom hem. Då fick jag träffa Torsten, Ville, Albin, Hugo och Kvikk. Det var väldigt intressant, för dom var så lugna och trygga. Jag kände mig mycket välkommen och dom tog verkligen hand om mig från första stund vi träffades. Dom hjälpte mig att lugna mig efter den långa resan och visade mig runt i mitt nya hem. Det är också mest tack vare dom som jag kunnat hitta tillbaka till mig själv - mitt förnöjsamma, lugna jag. Men det tog lång tid för mig att bli balanserad. Lång tid att bli av med den ängsliga, vilda energin jag hade förr i tiden. Jag har motionerat mycket och gjort mitt bästa för att lära om många vanor och reaktioner.

Jag var rädd, ängslig, ur form och förvirrad när jag kom hem till Husse. Men det var då det. Nu är jag stark och förnöjsam, lugn och för det mesta trygg. Det dyker upp stunder då jag åter blir förvirrad av världen, men det går vanligtvis snabbt över. Jag har stor integritet och är noga med vem som får komma fram till mig. Jag vill ha lugn och ro, ordning och reda. Om det blir stökigt blir jag upprörd och då försöker jag hjälpa Husse att reda ut det som händer. Jag är känslig, vaksam och håller noga koll på min omgivning.

Jag tycker det är supermysigt att gå på flockpromenad, att vara ute i hundhagen och i skogen. Bland det bästa jag vet är att solbada och bara bli varm i hela kroppen. Det går ju mindre bra på vintern i det här kalla landet, för solen värmer ju knappt. Jag behöver täcke på mig när det är kallt, fast jag tycker om när det är snö ute, för det är jätteroligt att leka i snön. Om det inte blåser så är snö jättekul och väldigt vackert. Att äta mat är viktigt för mig och jag tycker nästan att allt man kan stoppa i magen är supergott. Jag tycker det är jättemysigt att ligga framför brasan om kvällarna. Jag ligger så när jag kan tills det blir för varmt och då flyttar jag upp mig i soffan istället.

Jag är för det mesta en allvarlig hund, men jag får även glädjeryck varje dag då jag bara måste fira livet! Det gör jag genom att antingen springa så fort jag bara kan ute i hundhagen eller vifta på svansen så jag nästan ramlar framför Husse. Dom stunderna tycker jag även om att bli klappad, vilket jag annars inte är så värst förtjust i.

Ni har kanske förstått nu att jag är väldigt förtjust i min Husse. Jag är även väldigt mycket om Torsten, men Husse är jätteviktig för mig, för han är min trygghet i livet! Om han åker bort (vilket han gör väldigt sällan, som tur är) blir jag mycket upprörd och frågar och tjatar på min flock om vart Husse är och när han kommer tillbaka. Men då tycker dom att jag ska sluta fjanta mig och vänta i lugn och ro tills han kommer tillbaka, för det gör han alltid.

Husse kallade mig länge för Vilda-Milda-Tilda, men nu räcker det med Milda-Tilda, för jag är inte särskilt vild längre.