När vi kom hem från semestern förra söndagen så var Tryggve förkyld. Så hela veckan har han mest sovit och ätit, och varit ute en sväng då och då. Idag har jag inte sett till honom, men jag tror han mår rätt så bra nu. Jag ska höra med honom nästa gång jag ser honom. Men det "roliga" (att vara sjuk är ju inte speciellt roligt) med det hela är att han har haft sådana ljud för sig som man inte tror att en kissemiss kan producera. För det första har han hostat och snörvlat en massa. Men så har han låtit nåt förfärligt när han har sovit, när han bara har andats. Nån typ av förkylningssnarkning. "Hwäeee" har han liksom låtit. Det har låtit rätt så kul faktiskt. Men varje gång när jag hämtade kameran för att försöka föreviga oljuden så har han naturligtvis slutat att låta. Typiskt katter, dom ska alltid göra sig märkvärdiga och vara fina i kanten.
Men ni ser ju hur eländig han ser ut stackarn. Jag hoppas han känner sig pigg och kry igen snarast.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar