Helgerna är nu över och vardagen har åter sitt grepp om oss. Vi går mot ljusare tider igen och våra dagiskompisar är tillbaka från sina lov. Det är inte så dumt alls med det där som kallas vardag, när allting är som vanligt och tuggar på framåt genom tidens gång. Inte så dumt alls, faktiskt. Fast vad som är "som vanligt" och "normalt" ändras ju hela tiden, från dag till dag. Det gör man klokt i att komma ihåg.
Året som gick var händelserikt på många sätt. Det tråkigaste var att vi förlorade två familjemedlemmar, Tilda och Siri. När våren kom sa min kropp stopp att följa med på flockpromenader. 16 stycken nya hundkompisar har jag träffat. Några utflykter har det blivit, med mina människor. Jag har lärt Husse att det där med "ledarskap" är trams och att det är gemenskap och samarbete som är viktigast i hundvärlden. Jag har sett bokskogen bli både grön och gyllene, många steg har mina gamla tassar vandrat däri. Jag trodde jag var färdig i somras men kom fram till att det inte var dags då. Jag har njutit av många solnedgångar och sovit bort desto fler soluppgångar. Många spännande dofter har jag undersökt med min nos. Jag lärde mig att ta lite friheter, gammal farbror som jag är, öppnar grindar och hittar de mjukaste ställen att ta tupplurar på. Husse säger att jag gett trygghet och kärlek i överflöd till hela familjen - man gör så gott man kan. Överlag får jag nog säga att året som gick var riktigt bra!
Här kommer några bilder från början på året, från det som är min vardag. Jag har fler foton på gång som jag snart kommer visa er.
|
Emma ute på bus i hundhagen. |
|
Vår största kompis August var här och hälsade på över det nya året. |
|
Emma planerar nästa bus... |
|
Det gäller att hålla tungan rätt i mun när man springer i skogen. |
|
Hugo tycker resten av gänget är för långsamma... |
|
Tre olika typer av bus på samma bild! |
|
Flockpromenad med dagiskompisar. |
Just nu smattrar regnet mot fönstren. Det ska visst vara oväder i natt. Hästarna Moa och Winnie väntar på sitt natthö ute i stallet, så nu är det dags att bege sig ut i rusket. Skönt att se till så allt är i sin ordning på gården innan läggdags, men det här vädret är inte direkt inspirerande. Bäst att göra det som behöver göras, så är det gjort sen. Det kommer bli skönt att gå och sova efteråt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar