Gott Nytt År

Så har 2016 kommit till sitt slut.

Jag hoppas att ni har haft ett bra år

och att kommande blir till belåtenhet.

Från vårens utflykt till havet - ett av årets bästa äventyr.

Jag och mina vänner tillönskar er ett synnerligt

Gott Nytt År!

Stilla Robert

Jag har tänkt att jag ska berätta lite om Robert en dag här framöver, men idag fick jag en sån mysig bild på honom vid ett ovanligt beteende från honom att jag vill visa er nu. Oftast är det som så att när Robert är vaken är han bara busig och framåt och på. Men i morse tittade han faktiskt på soluppgången i lugn och ro - åtminstone en liten stund.

Stilla ro från Robert.

Kan hända att han kanske var morgontrött, men det var en trevlig händelse hur som helst. När han tittat färdigt skällde han på hästarna medan Husse gav dom deras morgonhö. Det är typiskt Robert, alltid glad och är man vaken ska man helst hitta på nåt bus.

Superb dag

Idag har vi haft en superb dag. Efter stormigt och blåsigt väder ett par dagar var det idag alldeles stilla ute. Solen har visat sig hela dagen och det har varit torrt i backen. Som man brukar säga, efter regn kommer solsken. Fast å andra sidan har det inte regnat så värst mycket senaste dagarna. Äsch, spelar ingen roll, det var väldigt skönt ute idag vilket fall som helst.

Dagens flockpromenad var jättemysig. Robert var rätt så lugn - annars brukar han ha lite för bråttom, för han tycker det är superjätteroligt att gå på promenad - och gick väldigt bra i lugn och ro mellan mig och Husse. Senaste tiden går vi alltid över stora vägen och förbi det stora häststallet. Våra skogsvägar har nämligen blivit förstörda av skogsmaskiner och stora lastbilar. Vi hoppas verkligen att dom lagar våra vägar igen, eller åtminstone att det blir riktigt torrt så vi kan promenera där utan att bli alldeles leriga. Hmm, kanske vi borde ta och se efter hur skogsvägarna ser ut nu. Jag ska säga till Husse att vi måste göra det.

Shiro njuter av det fina vädret.

Valdes på gott humör.

Resten av dagen har vi varit ute på gården nästan hela tiden. Vi har njutit av solen, sällskapet, leken och livet. Ungdomarna leker och busar, vi farbröder underhåller oss med att titta på dom och undrar varför Husse "städar" löv mitt i vintern. Maten har smakat utsökt och vattnet likaså. Ja, mycket mer än så behöver man inte under en dag för att man ska vara en nöjd hund.

Branson brevhund - 17

Det kom en julhälsning från min brevkompis Branson i förrgår! Ni som inte vet vem Branson är så är det Husses systers hund. Han bor i ett annat land och brukar skriva till mig då och då för att berätta vad som händer i hans liv. Nu var det ganska så längesen vi skrev till varandra, men jag tror att det kommer bli oftare från båda håll ganska så snart.

       Hejsan Torsten,

Jag vill bara önska god jul till dig och alla dina vänner och människor!! Gott nytt år också!! Hoppas att allt är väl med er och att ni alla tar hand om varandra på bästa sätt. Här hemma hos mig är allt som vanligt och det är minsann inte så dumt det heller.

!! God Jul och Gott Nytt År !!

önskar

Branson

Hej då Elsa

Idag flyttade Elsa till sin nya familj. Det känns bra och Elsa var på gott humör när dom åkte iväg, men så klart kommer det bli tomt utan henne. Men vi vet att hon kommer få det bra och det är ju det vi har planerat för hela tiden.

Elsa ser fram emot nästa äventyr.

Hoppas vi ses snart igen Elsa och lycka till i din nya familj!

God Jul

God Jul

önskar

Jag och mina vänner er allesammans

Vi hoppas att ni har en riktigt skön jul!

Gäst nr 91

Gäst nr 91 är en Jack Russel terrier. Han heter Pigge och är 10 år gammal. Han är en pigg och glad farbror som alltid verkar vara på gott humör. Han är väldigt trevlig och hittade snabbt sin plats i flocken med oss andra. Det märks att han är van att umgås med andra hundar och det tycker vi är roligt.

Gäst nr  91, Pigge.

När vi går på flockpromenad vill Pigge gå lite för snabbt, men det gör inte så värst mycket när man är en liten farbror. Han tycker det är jätteroligt att promenera med oss och är väldigt glad hela tiden. Sen är han trött när vi kommer hem igen och vilar en lång stund. Inte så dumt att kunna ge våra gäster bra och spännande dagar!

Fjärde Advent

I förrgår var det fjärde advent. Ville tyckte det var jättemysigt!

Fjärde ljuset tänt.

PS. Kom ihåg att släcka ljusen när ni lämnar rummet.

Utmaning

Igår gjorde vi en jätterolig övning med Husse, en balans- och väntautmaning. Dom har lagt en massa stora stockar på fältet bredvid vår gård och dom är jättebra att göra diverse övningar på. Man kan balansera på dom, hoppa över dom, skutta från stock till stock och en massa andra roliga övningar. Igår var det dock  som sagt dags för en balans- och väntautmaning. Så här såg det ut.

Koncentrationen är påtaglig.

Det var jag, Albin, Elsa, Hugo, Ville och Zeke som jobbade igår. Zeke var väldigt duktig och Elsa likaså. Annars brukar dom tycka det är lite svårt med väntandet, speciellt Elsa. Men igår var det Ville som tyckte det var lite svårt, han tyckte det var lite krångligt att hålla balansen på den frost-halkiga stocken.

När vi var färdiga med övningen fick vi en mumsig godisbit av Husse och sen så kilade vi hem igen och lekte en stund tillsammans på gården.

Tredje advent

För att hålla på årets fina tradition att glömma bort att ta adventsfoton på rätt dag, så tog vi tredje adventsfotot idag på måndag. Den uppmärksamme ser även att jag trodde att det var andra advent igår. Tiden går för fort för att man ska hinna med den.

Tredje ljuset tänt, Hugo myser.

Vi hoppas ni hade en trevlig tredje advent igår och att veckan blir er god och gemytlig.

Gäst nr 90

Vi har gäst nr 90 här på helgbesök. Han heter Jambo och är en Hovawart på 7 år. Han är en glad typ och han tycker det är jättespännande att vara här och hälsa på oss.

Gäst nr 90, Jambo.

Jambo tycker väldigt mycket om att vara med på våra flockpromenader. Han tycker det är jättemysigt och ser ut att njuta av varje steg han tar. Det känns alltid bra när vi kan göra våra kompisar glada och nöjda. Och att vara hemma ute på gården är också jätteroligt. Han går omkring och nosar så mycket han bara orkar på alla doftererna, tar ett par skutt med nån av ungdomarna och nosar sen på backen lite till.

En till operation

Igår var det Roberts tur att åka till veterinären och bli kastrerad. Han tyckte det var jättelajbans att vara ute på äventyr och träffa nya människor. Fast själva operationen var väl kanske inte så rolig. Då var det mycket roligare att charma alla damerna hos veterinären. Han var visst väldigt poppis igår. Och det kan jag tänka mig, Robert är en glad och positiv prick.

När han kom hem igår var han så klart trött och omtöcknad av operationen. Men det han tyckte var sämst var att han var tvungen att ha på sig en sån där tratt. Han var väldigt sur på den och irriterad när den bara var i vägen när han skulle sova. Han gnällde och pep en smula. Vi gjorde så klart vårt bästa för att trösta och ge honom stöd. Det hjälpte nog, för till slut gav han upp, somnade och sov sen hela natten.

Idag tänkte vi att Robert nog fortfarande skulle vara ganska så trött och att vi skulle få en smula lugn dag. Men ack, så fel vi hade. Robert har varit totalt oberörd idag och har gjort sitt bästa för att ta igen allt som han missade igår när han sov och vilade hela dagen. Till exempel så åt han upp sitt tuggeben på en kvart, när det annars brukar ta en timme. Han busade på övervåningen under ett obevakat ögonblick (fastän man inte får) och försökte springa ute på gården. Men det går inte för sig när man är nyopererad så Husse fick ta honom i koppel helt enkelt. Uruselt, tyckte Robert! 

Ville, nyopererade men oberörda Robert, Albin och jag.

Men nu är det kväll och Robert har lugnat sig igen. Han sover nu gott och det ska vi andra göra snart också. Innan vi gör kväll myser vi med våra människor framför den där TV-maskinen och har det bara trevligt tillsammans. Det är ett väldigt gemytligt sätt att avsluta arbetsveckan på!

Upp på stora kullen

Idag har jag varit uppe på stora kullen bortom vägen med Albin, Hugo, Kvikk och Elsa. Och Husse förstås. Vi hade så fint väder idag med sol och blå himmel, så det passade mycket bra med en extra utflykt just idag. Det var väldigt skönt att komma bort från Robert en stund för han är lite jobbig just nu och ska bara leka och brottas med mig hela tiden han är vaken - han är helt ok när han sover. Så är det med valpar. Oftast är det bara roligt och mysigt, men ibland behöver man en liten paus från dom.

Väl uppe på kullen lekte vi och hade roligt en stund. Vi fick även göra en vänta-utmaning, vilket jag tyckte var jätteskojigt. Kvikk tyckte inte alls det var roligt och behövde därför inte vara med på gruppövningen. Elsa tyckte det var svårt och hoppade ner från sin lilla stubbe flera gånger innan hon begrep vad övningen gick ut på. Hugo och Albin är, liksom jag själv, experter på vänta-utmaningar.

Vänta-utmaningen.

Kvikk fick en egen övning och det tyckte han gick alldeles utmärkt.

Roligt att leka med finfina pinnar!

När vi var nöjda gick vi hem igen medan vi njöt av den bleka solen som försiktigt värmde landskap och själ. Det var en extra mysig promenad och väl hemma igen kände jag mig redo att ta hand om Robert igen.

Andra advent

Det är ingen ordning på mig alls i år. Glömde ordna andra adventbild både igår och idag. Därför tar vi en redan använd, från när Albin var ganska liten, annars blir det nog ingen andra adventbild, och så kan vi inte ha det.

Andra ljuset tänt.

Jag hoppas dock att ni hade det bra på andra advent. Det hade vi, förutom att våra människor glömt att köpa hem pepparkakor. Det tyckte vi var riktigt dåligt! För på advent är det extra gott att få smaka pepparkaka. Jag ska påminna Husse noga om det på söndag.

Lördagsbesök

Idag hade vi lilla Velvet på besök över dagen. Det var så trevligt att träffa henne igen, för det var ganska längesen vi sågs sist. Hon var på gott humör och tyckte också det var trevligt att vara här igen. Vi har varit ute på flockpromenad med henne, grejat på ute på gården och vilat skönt inne i huset. Sen hann vi inte mer förrns det var dags för henne att åka hem igen.

Gruppfoto med Velvet.
(Kanske inte världens finaste foto, men vi var trötta efter promenaden här.)

Kvikk tycker gruppfoton är jobbiga nu för tiden. Så här fin är han annars.

Robert och Hugo leker lite dragkamp.

Siri tycker vi är oförskämda som stör hennes vilostund.

Tilda nöjd och belåten med livet.

Farbror Ville håller alltid koll på oss så vi sköter oss.

Vi har haft en mycket bra dag idag tycker jag. Fint väder har vi haft, trevligt sällskap, en skön promenad, god mat och friskt kallt vatten. Nu på kvällen vilar vi skönt framför brasan och i soffan. Det är bästa och mysigaste sättet att avsluta en utmärkt dag på.

Operation

I förrgår var My till veterinären för att få diverse mjukdelar borttagna i magområdet. Så nu finns ingen risk att hon kan bli sjuk i dom delarna, eftersom dom inte finns längre. Dessutom slipper hon hormonsvängningar och allt som hör till det. My har nämligen blivit kastrerad.

My vilar på soffan.

Igår vilade hon hela dagen med Gammel-Matte som sällskap och funderade över vad som egentligen hade hänt. Fast hon är mest bekymrad över att hon inte får klia sig på magen. Jag förstår henne. Det är inte så roligt att ha en sån där tratt på sig. Det kliar alltid extra mycket på kroppen då.

My mår bra efter operationen och kommer snart att vara sig själv helt och hållet igen. Nu ska bara operationssåret få läka ordentligt så hon blir hel och ren, sen får hon följa med ut på flockpromenad igen. Men jag gissar på att hon tar några fler dagar på sig än vad Elsa gjorde. Elsa ville ut och springa redan dagen efter sin operation hon... men se det gick inte alls för sig. My är nog lite klokare vad gäller sånt. Nu ska jag gå och efter så allt är väl med henne.

Första advent

Igår var det första advent.

Vi hade en bra och mysig dag och som sig bör tände vi första ljuset.

Jag glömde dock ta foto på det hela, så det har jag gjort idag istället.

Första ljuset tänt.

Jag ser fram emot julen och alla dess härliga dofter och smaker.

Hoppas ni alla hade en trevlig dag igår.

Höbalen

Idag har jag haft det viktiga uppdraget att kolla igenom hästarnas nya höbal som vi fick hem idag. Det kom en stor traktor in på gården - och då var vi tvungna att vara inne i huset så ingen skulle råka komma i vägen - med den stora balen. Vi tittade genom fönstret på maskinen och lyssnade noga på alla ljuden. Men när traktorn var färdig och kört iväg igen, fick jag komma ut och nosa igenom höbalen så att allt var i sin ordning med den. Och det var det, den fick klart godkänt. Moa och Winnie kommer tycka att den smakar utsökt, tror jag.

Höbalen var en bra utkiksplats.

Helgbesök

I helgen var Niro här och hälsade på oss. Det var så roligt att få träffa honom igen och jag tror att han var mest glad av oss alla att få vara här med oss ett par dagar. Niro har viftat på svansen nästan oavbrutet, lekt med oss allihopa och lyssnat noga på Husse med stort intresse.

Gladaste Niro!

Albin blir alltid lika glad när Niro kommer på besök. Dom växte ju så gott som upp tillsammans och är jämngamla så när som på nån månad. Jag kommer ihåg när Albin kom hem till oss, då brukade Niro (som var hos oss om dagarna då) leka så försiktigt och fint med lilla Albin. Dom hade jätteroligt tillsammans! Det är verkligen toppen att världens snällaste Schäfer som vän. Vi saknar honom en hel del och hoppas att han kommer och hälsar på igen snarast.

Gäst nr 89

Det var ganska längesen vi hade en ny gäst, men i lördags så kom gäst nr 89 till oss. Han heter Chorro och är en liten farbror av rasen Borderterrier. Han vill mest vara för sig själv, så jag har egentligen inte så mycket att berätta om honom.

Gäst nr 89, Chorro.

Men det är helt ok att vilja vara för sig själv tycker vi. Är man van att vara ensam hund i sin familj och är lite äldre, så kanske det blir tröttsamt att börja umgås med en massa nya bekantskaper. Chorro är snäll och trevlig i alla fall, och det är ju inte så dumt. Vi låter honom vara ifred så kanske han tinar upp om nån dag och vill vara med och greja med oss ute på gården. Han var med på flockpromenad idag och det tyckte han ändå var ganska så trevligt.

Det är ju bra trots allt att vi alla är olika. Annars tror jag nog att världen skulle vara ganska så tråkig. Håller ni inte med?

Helgbesök

Vi har haft Messi på besök över helgen. Han tyckte det var jätteroligt att hälsa på oss igen. Han var på så gott humör hela tiden och ville att vi allihopa skulle leka tillsammans i snön. För snö har vi fortfarande. Det har varit kallt hela helgen, men det det har inte kommit nån ny snö. Vädret har bjudit oss på strålande sol från en klarblå himmel. Det har nästan varit det perfekta vintervädret. Vi har även en ny gäst hos oss. Men om honom tänkte jag berätta imorgon. 

Ibland kunde man väl ta en sekunds paus från att leka, tyckte Messi.

Idag tog vi med oss Robert på en promenad i skogen innan mörkret föll över oss. Det var såklart superroligt att vara i skogen tyckte vi alla, men vi upptäckte att dom har fällt en massa stora träd, nästan borta vid vägen. Husse tyckte det var sorgligt att se dom stora träden ligga på marken. Jag kan hålla med om att det känns fel när träd ligger ner, men dom var väldigt roliga att hoppa över och klättra på. Bättre att se det bra och positiva i de små tingen som vardagen bjuder på.

Men nu ska jag vila mig en stund, för det är nog bäst att vara pigg och utvilad imorgon när en ny arbetsvecka drar igång och våra kompisar kommer hit igen.

Första snön

I morse när vi vaknade upptäckte vi att vinterns första snö fallit under natten. Det var ett tunt lager vit ny snö överallt när vi gick ut och det gjorde oss alla på mycket gott humör. Robert stannade tvärt i ytterdörren och undrade vad i all sin dagar som hänt ute, men när alla vi andra glatt travade ut kom han med också och var snart med i den glada leken.

Vinterns första snö!

Albin var gladast av oss alla. Han älskar snö och for omkring som en liten galning, smakade på snön och sprang vidare så fort han bara orkade och hade jätteroligt!

En mycket glad men morgontrött Albin!

Det är verkligen toppen med snö. Allt blir som nytt, det blir ljust och positivt ute. Vi har haft en utmärkt dag ute i snön, lekt och busat med våra kompisar, gått en promenad och sen vilade och sov vi skönt i vårt varma hus.

På stora kullen

Igår gick vi på äventyr till stora kullen igen. Det var jag, Albin, Hugo, Tilda och Robert som följde med Husse. Först måste man gå över stora vägen och förbi det stora häststallet. Vi brukar även se kossor när vi går till stora kullen, men igår var där inte en enda ko ute i hagarna. Det verkar som dom har gått hem till sitt stall över vintern. Det är bra för då kan vi börja gå flockpromenader där igen utan att riskera att vi förargar dom. För det är lite läskigt när dom springer mot stängslet för att skydda sina kalvar när vi går förbi där på sommaren.

Väl framme vid kullen så början en ganska brant klättring. Som tur är - tycker Husse - tar det inte så lång tid att komma upp till toppen. Väl där uppe ser man jättelångt! Och hela platsen är som en stor hinderbana med stora stenar, små buskar, stockar och allt möjligt kul att hoppa och springa över. Det är en jättebra lekplats!

Jag, Robert, Hugo, Albin och Tilda vid den mystiska fåtöljen.

Den rosa fåtöljen står kvar där uppe på kullen. Det är ett mysterium varför den står där. Undrar vem som ställt dit den och varför... Det var även slut på bär där uppe. Inte så konstigt, det är ju nästan vinter nu. Nå väl, när vi lekt färdigt och nosat på alla dofterna så gick vi hem igen. Robert var mycket glad när vi kom tillbaka hem, det var superspännande att vara på äventyr sa han, medan han mumsade i sig sin lunch.

Siri 5 år

Idag är det 5 år sedan som Siri kom och knackade på hos oss!

Ni kan läsa om den dagen om ni klickar här.

Till slut...

Jag lyckades till slut att få en fin bild på Bus igår innan han åkte hem! Det var så trevligt att ha Bus här på besök, men jag ska säga till katterna att dom låter han vara ifred nästa gång, så han inte behöver skälla så mycket på dom...

Bus ute på gården.

Vintertid

Igår meddelade Husse oss att det nu är vintertid. Vi hundar tittade på varandra och sa till Husse att det är det inte alls det. Det är höst nu, sa vi. Men han sa att han menade vintertid på klockan. Vi struntade i det hela och gick ut på gården istället, medan Husse utan framgång försökte förklara vad han menade. Man blir ju trött bara av att höra på människornas tokigheter. Vintertid... ja, jag säger då det.

Ville funderade fortfarande över det där med vintertid i morse...

Helggäster

I helgen som var hade vi Vegas på besök. Vi har även Iza och Bus här. Det är väldigt trevligt! Men helgen var lite långsam för oss, för Husse hade ont i magen och kunde inte vara ute med oss lika mycket som vi ville. Inte mycket att göra åt. Vi njöt extra mycket när vi ute istället. Förutom lite småregnigt väder är det väldigt fint ute nu. Träden är alldeles gula i alla tänkbara nyanser. I skogen är det som en ny gyllenbrun matta av alla löven på backen. Mycket mysigt att sätta tassarna på och många nya dofter att nosa på.

Vegas.

Iza.

Bus har tyvärr absolut inte haft tid att vara med på foto. Jag ska göra ett försök imorgon igen. Han tycker allt är så spännande och nosar så mycket han bara orkar överallt. Och så skäller han på katterna när han ser dom... han har visst inte förstått att katter är våra vänner. Fast katterna gör väl inte saken lättare för Bus. Dom retas med honom och svänger med svansen medan dom tittar på honom från behörigt avstånd på en säker plats. Typiskt katter, man begriper sig aldrig på vad dom gör. "Katthemligheter" säger dom alltid när man frågar dom.

Helgen var lugn och vilsam. Det behövs såna helger ibland också. Annars orkar man nog inte med att hitta på allt kul som vi gör om dagarna med våra kompisar. 

Grattis Elsa

Grattis Elsa

på

2-årsdagen!

önskar

Torsten, Ville, Albin, Hugo, Tilda, My,

Kvikk och Robert

Tänk vad bra att vi har dig som vän Elsa!

Hipp hipp hurra!

Skogstur

Igår var vi ute med Robert i skogen igen. Det är vi nästan varje dag och igår hade vi även inslag av träning, nämligen av slaget vänta-utmaning. Robert måste lära sig att kunna vänta. Det är en mycket bra färdighet som, när man kan, hjälper oss hundar att hålla oss lugna och koncentrerade. Robert är i dagsläget ganska dålig på att vänta, utom när han ska få sitt varsågod för att äta sin mat.

Första utmaningen var vid diket innan vi fick springa iväg och leka. Det brukar gå till som så att vi hundar sätter oss vid diket medan Husse hoppar över till andra sidan, sen väntar vi en liten stund, tills den största ivern lagt sig en smula, sen sen får vi hoppa över och springa iväg så fort vi vill. Robert tyckte det var tramsigt att vänta och hoppade över själv några gånger tills han förstod vad det hela gick ut på och varför. Han fick godkänt, för han stannade kvar med oss, men lade sig ner och lekte med gräset istället för att vara uppmärksam på Husse. Mycket bra gjort för att vara första gången!

Albin, Hugo och jag vet hur man väntar.
Robert funderar så det knakar för att förstå vad han ska göra.

Nästa utaming för Robert var en stor sten. Han fick hoppa upp på den för att sedan vänta en liten stund. Men det tyckte han var urtråkigt och hoppade snabbt ner. Vi fick göra om proceduren några gånger tills han förstod. Och då fick han en smaskig godisbit och fick hoppa ner igen. Vi andra fick också en godis för vi var sånt bra stöd, sa Husse. Mums!

Sen lekte vi och sprang så fort vi kunde, hoppade över stockar, hade dragkamp med pinnar, nosade på alla spännande dofter och så kastade vi lite boll, som Husse hade tagit med som överraskning. Det var superkul!

Fin höstdag

Idag har vi haft en utmärkt dag. Den började med bästa tänkbara höstväder, klarblå himmel, frisk luft och lite vind. Det gjorde oss mycket gott efter de senaste dagarnas gråväder. Vi har varit ute på gården en hel del och mest njutit av solen. På eftermiddagen tog vi en flockpromenad tillsammans med våra kompisar. Det var väldigt lugn på skogsvägarna idag, det ända vi stötte på var en bil med en farbror i. Förutom att vi fick kryssa lite emellan vattenpölar så gick vi bara på framåt med Husse i godan ro medan vi njöt av att vandra tillsammans.

Morgonstund har guld i mund, heter det visst.

Efter kvällsmaten fick vi varsitt tuggben. Det var mycket trevligt. Jag och Ville tuggade upp våra ute på gräsmattan. Det var väldigt mysigt tyckte vi. Mycket mer än så har det nog inte hänt idag, tror jag. Det behövs dock inte så värst mycket mer än så för att man ska ha haft en riktigt fin höstdag.

Regnigt

Hu, nu har det varit tråkigt höstväder i flera dagar. Grått och blött överallt... Ok, nu överdrev jag lite grann, det är inte grått ute än. Det är mycket löv kvar på alla träden. Men blött har det varit ett tag nu. Det gör inte så mycket egentligen, men jag får nog hålla med mina människor om att det är trevligare när det är torrt och soligt ute. Då slipper man torka tassarna stup i ett och man kan gå ut och in så mycket man vill. Det går lite smidigare allting när det är torrt, helt enkelt.

Tilda, Elsa och Robert tycker inte om när det regnar på dom. För då börjar dom frysa, för dom så pass kort päls. Men det är bara Tilda som förstår att om man sätter sig, eller står, där man har nåt slags tak ovanför sig, så blir man inte så blöt och kall. Hon brukar stå under det lilla trädet vi har mitt på gården, eller så står hon nära en vägg. Tilda är klokare än man kan tro, ska ni veta.

"Det gör inget att det är lite blött ute Husse. Vi kan ha roligt ändå!"

Albin var på filosofiskt humör idag. "Vart kommer allt regn ifrån egentligen?"

Kvikk blev lite smutsig i ansiktet idag.

Skönt att vara ute i den friska luften.

Idag trotsade vi allt det blöta och gick på en härlig flockpromenad tillsammans. Det var jätteskönt att komma ut på en ordentlig flockpromenad - det är bland det bästa som finns! Husse tyckte att när vi väl kommit ut och igång så var det inte så värst dramatiskt med regnet. Men sen när vi kom hem kan ni tänka er att det blev ett fasligt torkande av både tassar och kropp. Väl färdigtorkat var vi alla nöjda, glada och trötta.

Elsa snarkar på en kudde efter dagens promenad.

.

På stora kullen

Idag tog vi med oss Robert på ett litet äventyr. Vi promenerade bort till stora kullen för att titta på utsikten! Över stora vägen först, förbi kossorna och sen en klättring till vår utsiktsplats. Det var jag, Albin, Hugo som var ute med Robert. Och Husse förstås. Robert tyckte det var jätteroligt att följa med oss på äventyret. Jag visade honom att man ser vår gård däruppe ifrån, att man måste vara en smula försiktig så man inte ramlar ner och hur man väljer ut den bästa pinnen att leka med. Robert lyssnade noga på allti berättade för honom och tyckte som sagt att allt var jätteroligt och spännande.

Albin tyckte också att det var trevligt att vara ute på äventyr.

Jag och Hugo har dragkamp med en finfin pinne!

Jag och Hugo visade hur man har dragkamp med stora pinnar, men det tyckte Robert inte var så intressant. Han hittade istället hallon som han försökte äta utan att göra sig illa på taggarna. Och så gjorde han sitt bästa för att skutta över stock och sten, skälla lite på oss när vi lekte med pinnen, och nosa på alla spännande dofter vi hittade.

Hugo hörde konstiga ljud på avstånd...

Roligt med äventyr!

När vi nosat klart på alla dofter, lekt med pinnar, tittat på den tjusiga utsikten och undersökt allt spännande vi hittade på stora kullen, begav vi oss så hemåt igen. Robert är väldig duktig på att gå promenad, speciellt för att vara så liten. Han går emellan mig och Husse och travar på i godan ro. Men just idag tycket han att det var konstigt med dom där fåren vi gick förbi. Lufsiga och lurviga krabater med konstig lukt och knepiga ljud. Jag ska nog berätta för Robert om sommaren vi hade lamm hemma vid passande tillfälle. Kanske en regnig dag när vi inte har nåt vettigt att göra.

Operation

Idag var det så dags för Elsa att bli kastrerad. Gammel-Matte hjälpte henne till veterinären och där var hon halva dagen. När hon kom hem igen var hon så trött och kände sig inte alls pigg. Mycket förståeligt, det är jobbigt och mycket konstigt att bli opererad. Men det är för en god sak och i längden är det det bästa. Nu kan det kan inte bli några valpar eller konstiga sjukdomar i magen.

Uff, uff, uff... Elsa vilar inbäddad i filtar. Varmt och mysigt!

Resten av dagen och kvällen har Elsa bara vilat i vardagsrummet med Gammel-Matte som sällskap. Fast hon har mest sovit, men det är skönt med sällskap om man skulle vakna till lite grann. Vi får se hur många dagar Elsa behöver vila innan hon är sig själv igen. Jag misstänker att hon nog gärna vill ut och springa en dag för tidigt. "Det gör inget" som Elsa brukar säga om man har lite ont nånstans. Men se, den här gången gör det verkligen nåt.

Ni får skänka lilla Elsa en tanke om snabbt tillfrisknande. Nu ska jag gå och se till så att allt är väl med henne.

Konstigt

Idag var det en ganska konstig dag. Det åskade! Jag trodde det var slut på åskväder för den här säsongen... det höll dock inte på så jättelänge, vilket var bra. Jag gick in i badrummet och väntade där på att det skulle gå över. Jag tycker det känns tryggt där inne, det är ganska litet och mysigt. Hur som helst, det var skönt när det var över.

På förmiddagen var det fint väder i alla fall. Men nu verkar det som att värmen är slut. Hösten är kommen, det börjar skifta färg i skogen och luften är lite friskare. Husse hoppas på en torr höst, men jag säger som jag brukar att vädret kan man inte göra nåt åt. Det är bara att anpassa sig och göra det bästa av det. Det är ju trevligt med hösten också med den klara luften, alla löven på backen, skogsturer och mysigt inne i huset när det känns ruggigt ute.

Kvällstur i hagen.
Jag kikar efter om det är mer åskmoln på himlen. Men det var det inte.

Nu är det slut på ännu en arbetsvecka. Tänk så tiden går. Mina människor tycker att det går för snabbt... håhå jaja, som ni människor hittar på. Veckan som gått har varit bra i alla fall. Det går väldigt bra för valpen Robert. Han är busig och glad, som valpar ska vara. Vi andra mår bra och våra kompisar är nöjda med att vara här om dagarna. Så jag får nog säga att allt är som det ska vara här hemma.