En till operation

Igår var det Roberts tur att åka till veterinären och bli kastrerad. Han tyckte det var jättelajbans att vara ute på äventyr och träffa nya människor. Fast själva operationen var väl kanske inte så rolig. Då var det mycket roligare att charma alla damerna hos veterinären. Han var visst väldigt poppis igår. Och det kan jag tänka mig, Robert är en glad och positiv prick.

När han kom hem igår var han så klart trött och omtöcknad av operationen. Men det han tyckte var sämst var att han var tvungen att ha på sig en sån där tratt. Han var väldigt sur på den och irriterad när den bara var i vägen när han skulle sova. Han gnällde och pep en smula. Vi gjorde så klart vårt bästa för att trösta och ge honom stöd. Det hjälpte nog, för till slut gav han upp, somnade och sov sen hela natten.

Idag tänkte vi att Robert nog fortfarande skulle vara ganska så trött och att vi skulle få en smula lugn dag. Men ack, så fel vi hade. Robert har varit totalt oberörd idag och har gjort sitt bästa för att ta igen allt som han missade igår när han sov och vilade hela dagen. Till exempel så åt han upp sitt tuggeben på en kvart, när det annars brukar ta en timme. Han busade på övervåningen under ett obevakat ögonblick (fastän man inte får) och försökte springa ute på gården. Men det går inte för sig när man är nyopererad så Husse fick ta honom i koppel helt enkelt. Uruselt, tyckte Robert! 

Ville, nyopererade men oberörda Robert, Albin och jag.

Men nu är det kväll och Robert har lugnat sig igen. Han sover nu gott och det ska vi andra göra snart också. Innan vi gör kväll myser vi med våra människor framför den där TV-maskinen och har det bara trevligt tillsammans. Det är ett väldigt gemytligt sätt att avsluta arbetsveckan på!