Igår var vi ute med Robert i skogen igen. Det är vi nästan varje dag och igår hade vi även inslag av träning, nämligen av slaget vänta-utmaning. Robert måste lära sig att kunna vänta. Det är en mycket bra färdighet som, när man kan, hjälper oss hundar att hålla oss lugna och koncentrerade. Robert är i dagsläget ganska dålig på att vänta, utom när han ska få sitt varsågod för att äta sin mat.
Första utmaningen var vid diket innan vi fick springa iväg och leka. Det brukar gå till som så att vi hundar sätter oss vid diket medan Husse hoppar över till andra sidan, sen väntar vi en liten stund, tills den största ivern lagt sig en smula, sen sen får vi hoppa över och springa iväg så fort vi vill. Robert tyckte det var tramsigt att vänta och hoppade över själv några gånger tills han förstod vad det hela gick ut på och varför. Han fick godkänt, för han stannade kvar med oss, men lade sig ner och lekte med gräset istället för att vara uppmärksam på Husse. Mycket bra gjort för att vara första gången!
Albin, Hugo och jag vet hur man väntar. Robert funderar så det knakar för att förstå vad han ska göra. |
Nästa utaming för Robert var en stor sten. Han fick hoppa upp på den för att sedan vänta en liten stund. Men det tyckte han var urtråkigt och hoppade snabbt ner. Vi fick göra om proceduren några gånger tills han förstod. Och då fick han en smaskig godisbit och fick hoppa ner igen. Vi andra fick också en godis för vi var sånt bra stöd, sa Husse. Mums!
Sen lekte vi och sprang så fort vi kunde, hoppade över stockar, hade dragkamp med pinnar, nosade på alla spännande dofter och så kastade vi lite boll, som Husse hade tagit med som överraskning. Det var superkul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar