Igår, kan ni tänka, så hade vi en sällsam händelse på förmiddagen. För plötsligen så hörde vi nåt som pep utanför ytterdörren. Det var en kattunge! Vi har inga kattungar, bara vuxna katter. Husse och Gammel-Matte släppte in henne i alla fall. Man kan ju inte bara låta en liten kattunge vara när den ber om hjälp, eller hur? Hon kom in och var inte det minsta bekymrad att det var fem hundar som nosade överallt på henne. Vi upptäckte att hon var mest hungrig, så Gammel-Matte ordnade fram lite kattmat till henne, och hon åt som hon aldrig sett så god mat i hela sitt liv. Sen gick hon omkring i köket och spann så det ekade mellan väggarna och var så nyter man kan bli.
Kattungen som dök upp... |
Sen gick hon och sov en lång stund. När hon vaknade spann hon så det ekade mellan väggarna igen och ville ha mera mat. Gammel-Matte gjorde en fin insats och åkte iväg och kom hem med lite kattungemat, som hon åt med lika stor aptit som tidigare. Lite kattungemjölk slank också ner i den lilla magen.
Sen dess har hon ätit och sovit om vartannat. Hon är väldigt trevlig och mysig. Fast hon hade en liten olycka inatt, som luktade illa... Men det är sånt man får tåla när man tar hand om en liten kattunge. Fast vi är lite trötta idag eftersom vi fick kliva upp mitt i natten och städa och tvätta av henne lite grann.
Vems kattunge kan det var undrar vi? Imorgon ska vi gå runt till grannarna och se om någon möjligtvis vet något, för det har vi tyvärr ej hunnit med idag. Hoppas allt löser sig till det bästa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar