Tänk att nu har hösten oss i sitt grepp. Det känns väl lite sådär tycker jag. Det känns som jag inte blev färdig med sommaren riktigt. Snart börjar träden ändra färg, en del har till och med tjuvstartat. Sen blir allt en färgskala av brunt och grått. Men det är ju inte bara tråkigt med hösten. Himlen ser blåare ut, luften är klar och frisk. Solen värmer fortfarande. Och innan allt blir grått och brunt så sprakar naturen i en mängd nyanser av gyllengult och rött. Det blir nog härligt på sitt sätt det med. Men jag hoppas att det blir en torr höst. Höstar av det slaget är trevligare än blöta säger Ville, och jag tror han har helt rätt i det.
Idag blev det dimmigt på eftermiddagen. Vi hade precis kommit hem från dagens långpromenad när det blev alldeles grått överallt omkring oss. Så märkligt det kändes, men det var tjusigt också.
 |
| Dimmiga fältet... |
Men det var en skön promenad idag. Lina hade redan varit ute en rejäl sväng innan Husse tog med oss allihop på en tur. Vi hade det så mysigt när vi promenerade. Vi mötte en liten familj med en barnvagn, och ett par bilar och en knepig motorcykel med fyra hjul som lät jättehögt. Ganska oförskämt att väsnas så i våra skogar tycker jag.
Nu tuggar vi på varsitt tuggben och myser inomhus efter en skön höstdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar