Det var en gång...

Första gången jag träffade min Husse var jag fem veckor gammal. Det var en blåsig försommardag och jag och mina sex syskon hade precis ätit, så vi låg alla och sov i en stor hög. Husse plockade upp mig ur högen av valpar och jag tittade på honom ett ögonblick för att sedan återvända till min skönhetssömn. "Torsten", sa han och lade mig tillbaka i högen av valpar. Sen vet jag inte riktigt vad som hände men det var en massa människor som pratade med varandra om saker jag inte brydde mig om.

När jag blev åtta veckor kom Husse tillbaka. Jag och mina syskon var ute och solade i blåsten när han kom med sin familj. Min mamma hade förklarat för mig, att jag och mina syskon nu var gamla nog för att flytta ut i stora världen och att vi alla skulle få varsin ny familj, och att jag inte skulle vara ledsen eller orolig. "Så är det att vara hund förstår du, min lilla Torsten", sa hon klokt till mig. Gammel-Husse höll mig i famnen medan Husse ordnade med nåt papper som jag inte vet vad det kan ha varit. Sen kom han ut igen och så gick vi alla till bilen. Husse stoppade in mig i baksätet och satte sig bredvid. Sen åkte vi iväg mot mitt nya hem.

På väg till mitt nya hem

 Jag vet inte hur lång tid det tog att åka till mitt nya hem, för jag sov hela vägen. Men väl framme så fick jag träffa Ville och Bilbo! Dom var mycket snälla mot mig och tog väl hand om mig, fastän Ville tyckte jag var en konstig liten prick. Bilbo finns inte mer, men jag är glad att jag fick lära känna honom. Han var så snäll mot mig och lärde mig massor om livet.

Efter att vi hade hälsat och lekt en stund med varandra skulle vi gå ut på promenad. Min första promenad! Det var jättespännande och jätteroligt! Vi gick in i skogen där det var massor, ja massor med spännande, konstiga och nya lukter. Vi gick hit och dit och jag nosade och sprang och lekte och hade det jättemysigt.

Ville, Husse, Jag och Bilbo

Ful fart i skogen

Min fina pinne

När vi kom hem igen hittade jag en fin pinne som jag tuggade på. Sen lekte jag lite mera med Ville och Bilbo och så fick jag lite mat. Mums! Mat är alltid gott tänkte jag och åt så fort jag kunde. Efter det blev jag så trött så trött så jag gick och lade mig för att sova.

 Fortsättning om min tid som valp följer...