Gäst nr 261

Det här är valpen Luna, 5 månader gammal. Hon är gäst nr 261 och är här på besök med sin vän Bina. Luna är en glad och lite försiktig valp. Hon tycker det är kul med alla nya kompisar men leker helst med Bina. Att vara stilla är väldigt svårt och onödigt tycker Luna, så därför tycker hon att flockpromenader är väldigt trevligt. Skönt att vandra framåt med gott sällskap! Men inget går upp emot mat och hon ser alltid fram emot nästa måltid.

Gäst nr 261, Luna.

Vännerna Bina och Luna.

Bina är väldigt glad i sin nya vän som verkar ha livat upp stämningen i familjen en smula, precis så som valpar ska göra. Bina är på väldigt gott humör, är busig och vill gärna leka med Luna. Dom springer ikapp och brottas om vartannat och om Luna går till Husse och pratar med honom kommer Bina genast och ska var med. Det är så trevligt att ha glada damer på besök!

Gäst nr 260

Här har vi gäst nr 260, Micki. Han har varit hos oss den här veckan för utvärdering och lite rehab. Vi har hjälp Malmö Djurskyddsförening att klura ut vad Micki är för en typ och vad hans framtida hem ska tänka på. Just nu har han inget hem utan bor i jourhem tills hans rätta människor dyker upp. Mickis vecka här hos oss har gått utmärkt. Vi vet nu att han behöver ett lugn och tryggt hem på landet med människor som förstår att en Border Collie behöver få arbeta. Han vill hemskt gärna ha en egen människa att skapa en relation och samarbete med. Andra hundar tyckte han var ointressanta eller mest i vägen. Det tyckte jag själv var lite märkligt, men alla kan ju inte vara som jag, sociala och mitt i centrum - och det går ju faktiskt väldigt bra att vara en sån som tycker om att vara själv. Alla har rätt att vara som man är, det finns plats för alla sorter.

Gäst nr 260, Micki.

Micki har svårt när det blir rörigt omkring honom eller för mycket intryck. Då blir han frustrerad och tar tag i jackor eller armar med munnen. Men det beteendet såg vi aldrig när han var här. Noga planering kring aktiviteter och liknande för att undvika överbelastning är viktigt för Micki. Men även rimlig förväntning att han ska hålla tassarna på backen och munnen stängt. I dagsläget är han förvirrad och trött, men har även överskottsenergi, så han behöver extra tydlig vägledning i vardagen. Han har inte så mycket livserfarenhet och är således rätt så omogen.

Hans nya framtida människor behöver vara trygga och stå stadigt på jorden. Det ska vara människor som vill jobba och träna med Micki. Border Collies är ju väldigt bra på att valla som de flesta vet, men andra hundsporter som till exempel agility, lydnad, rallylydnad eller varför inte sök och spår, skulle passa utmärkt för Micki. Men det viktigaste först och främst är att låta honom hitta sig själv igen och att bygga upp en nära, fin relation - att hjälpa honom bli en balanserad hund igen. Då är jag säker på att Micki kommer blomma ut och vara en lojal, rolig och pålitlig vän.

För mer information kontakta Malmö Djurskyddsförening eller skicka ett mail till mig.

Vi hoppas att Mickis rätta människor dyker upp inom en snar framtid

 och önskar honom lycka till!

Gäst nr 259

Det är är Roxy, gäst nr 259, som har varit hos oss den här veckan på social rehab. Hon behövde hjälp med att lära sig umgås med andra hundar och sluta bita folk i rumpan. Men det visade sig att hennes beteenden bara var symptom på hennes grundläggande problem; att kropp och själ är i obalans. Det låter kanske lite konstigt eller flummigt, men när ens uppväxt är svår (och antagligen traumatisk) kan det mycket väl hända. Att ständigt vara orolig, spänd och förvirrad mår ingen bra av. Att hela tiden känna sig otrygg och osäker på sin omgivning och livet blir för mycket att bära när man växer upp. Det blir för mycket att bära oavsett hur gammal eller ung man är.

Gäst nr 259, Roxy.

Roxy är 5 år och har sen i höstas bott hos sina nya människor. Dom vill henne väl och har gjort sitt bästa för att hjälpa Roxy med livet och hade kommit en bra bit på vägen. Ibland är det dock svårt att förstå sin hund och ofta är det många som har åsikter om hur man ska göra. Den ena säger si medan den andra säger så. Jag tror att ni människor glömmer bort att lyssna på hunden och ert eget goda omdöme, er intuition. Roxys människor hade fått rådet att aktivera henne mycket och utsätta henne för de situationer som gjorde henne upprörd, för att träna bort de oönskade beteendena. Ibland är det ett helt adekvat tillvägagång sätt, men i det här fallet var tvärtom det bästa för Roxy. Hon behöver lugn och ro. Stillhet och frid. Hon måste får utrymme och tid att läka och bli hel igen. I själ och sinne.

Inre och fysisk frihet.

Inte så dumt att kunna ha skoj tillsammans med kamrater.

När Roxy kom hit var hon trött och mycket irriterad på alla och allting. Men när hon märkte att ingen av oss ville henne nånting, när hon fick utrymme att faktiskt fick vara precis som hon är, lämnade den mörka energin henne och hon slappnade av. Roxy kan visst umgås med andra hundar, men inte så många på samma gång och ungefär samma storlek passade bäst för henne. Hon är i dagsläget lite överkänslig och små störningar blir stora. Det är därför som hon gjort utfall av olika slag, när det blivit för många eller oväntade intryck. Nu väntar en vår och sommar i fridens tecken. Lugna promenader i naturen. Inga kurser eller träning på oönskade beteenden. Så få spända möten med andra hundar på vägarna som möjligt. Tydliga gränser. Stillsam lek och bus korta stunder. Sällskap med bara en eller två hundar. Inte behöva vakta eller valla - det är människornas uppgift. 

Vi önskar Roxy och hennes människor lycka till och hoppas att vi ses snart igen.

Frihet behöver inte betyda att vara lös utan koppel. Frihet är att bli sedd för den man är. Att stå stadig och trygg i sig själv. Att få utrymme att hitta sig själv, kunna växa och vara den man verkligen är.