Gäst nr 258

I förra veckan hade vi en liten ny gäst på besök, valpen Dobby, gäst nr 258. Bara 8 månader gammal var han full i bus och struntade i vad de flesta av oss sa till honom. Han tyckte det var bäst att göra som han själv tyckte och lära sig om livet den på vägen. Jag säger då det, dagens ungdomar... Dobby tyckte i alla fall det var toppen att vara här och hälsa på. Det var så mycket spännande att greja med här på gården och så många nya kompisar att leka med. Han flyttade nästan hit, i sitt tycke! Trevligt när gästerna trivs hos oss!

Gäst nr 258, Dobby.

Dobby hade väldigt mycket energi i kroppen och var vaken nästan hela dagarna. Men så var han helt slut på kvällen och sov väldigt gott om nätterna. Han tyckte det var superkul att vara ute på gården, gå på skogsäventyr, leka i stora hundhagen och att gå på flockpromenad. Men det var inte alls kul när Husse "försvann". Då förde han ett väldans oväsen på det ena och det andra sättet tills Husse kom tillbaka. Även om  det bara var som så att han gick ut med soporna eller försvann in i köket. Vi sa åt Dobby att sluta tramsa så väldigt och efter att vi gjorde så varje gång han fört oväsen så gick det faktiskt riktigt bra de sista dagarna för Dobby trots att han inte såg Husse. Skam den som ger sig när ungdomarna är obstinata. Kom dock ihåg att skilja på riktig separationsångest och inlärda beteenden och tyckanden.

Det var trevligt att ha en valp på besök igen, men mest för att det var roligt att se min roll som valpvakt tas över av mina vänner. Förut har valpvakt varit en av mina roller i flocken, men nu när jag blivit gammal är det dags att andra sköter det ansvaret. Det var ingen som tog på sig den rollen själv fullt ut, utan det var ett fint samarbete dom emellan. Den som var närmast eller mest lämplig tog hand om Dobby när det behövdes. Känns tryggt att jag kan lämna det ansvaret, nu vet jag att Husse får hjälp när han behöver det.