Gott nytt år

Så har 2021 kommit till sitt slut.

Jag hoppas ni har haft ett bra år

och att nästa blir lite bättre!

En av Husses favoritbilder från i år.

Gott nytt år från oss alla på gården!

God Jul

En synnerligen God Jul

önskar

Torsten med familj till er allihopa!

Vi hoppas att ni får en riktigt skön och fridfull julhelg!

Gäst nr 254

I veckan hade vi en ny gäst på besök. Bosse är en blandras med Labrador och Golden retriever, är dryga året gammal och är vår gäst nr 254. Bosse är en väldigt glad gosse! Han var på utmärkt humör hela tiden han var här. Till sin läggning är han positiv, naiv, nyter och lite busig. Det tog inte lång stund förrän han funnit kamrater att busa och leka med, vilket var bra för han hade lite för mycket energi i kroppen och då kunde dagisgänget hjälpa till och jobba lite. Dom sprang ikapp och brottades och Bosse kom väldigt bra överens med alla. Men så sista dagen var han lite busig och retades med Zeke hela tiden. Då fick Husse se till så Zeke fick vara ifred och förslog att Bosse kunde leka fint med Atlas istället. Det tyckte han var helt ok, åtminstone för en liten stund, sen retades han med Zeke igen.

Gäst nr 254, Bosse.

Att gå i koppel ville Bosse inte alls veta av. Det hade hans människor berättat för Husse, så det var inge överraskning. Men däremot tyckte vi nog allihopa att Bosse överdrev sina protester en smula. Han viftade med frambenen och slängde sig på marken, bland annat, för att försöka komma undan och slippa kopplet. Jag säger då det... Bosse har nog en del att lära om livet. Han var inte sur eller arg för att han hade koppel på sig, han var bara högst missnöjd med att bli ledd av en människa. Husse brukar dock fixa sånt och det tog faktiskt inte så värst många minuter så tyckte Bosse att det var ok, även om han visserligen var lite trulig. Men det blev ingen flockpromenad för Bosse, det var han icke redo för. Husse gick med honom själv för att visa vad tanken med det där kopplet egentligen var. Jag tror Bosse faktiskt tyckte det var rätt så mysigt att gå med Husse, men det villa han inte riktigt erkänna. Tror nog hans stolthet fick sig en liten törn - tramsiga ungdomar. Vi får se när Bosse hälsar på nästa gång, då ska han nog kunna följa med på en skön flockpromenad och få uppleva hur det är att vandra tillsammans. För det är bland det bästa som finns!

Gäst nr 253

Det här är gäst nr 253. Hon heter Kelly och kommer från Rumänien. Efter en besvärlig start på livet kom hon till Sverige och sin nya Matte. Då hon inte hade nån större lust att berätta för oss om det som varit så vet vi inte hur gammal hon är eller vad hon varit med om. Men vad gör det? Inte så värst gammal i alla fall, för då brukar man vara lite klokare. Kelly har mycket att lära om livet märkte vi och hon kom med en del bra frågor och funderingar som vi förhoppningsvis gav goda svar på. Livets mysterier är många och det är inte alltid så lätt att reda ut dom på egen hand.

Gäst nr 253, Kelly.

Kelly tyckte det var intressant och spännande att hälsa på oss. Alla var vi så snälla tyckte hon och att ingen var rädd för människor var speciellt fascinerande. För tydligen är hon själv misstänksam mot dom flesta och speciellt gubbar av olika slag. Men hon tyckte Husse var trevlig och hade inget emot honom. Det var nog snarare tvärtom att Kelly tyckte Husse var väldigt intressant. Hon sa till mig en gång att hon tyckte det var skönt att han var trygg i sig själv och inte brydde sig om hennes bakgrund på samma sätt som dom flesta gör.

Att vara med i flocken tyckte Kelly mycket om, det gav henne mod och trygghet. På flockpromenaderna travade hon på med gott mod bakom Hugo och glömde till och med bort sig ibland att vi var ute och jobbade och tänkta stanna och nosa på spännande dofter - ett gott tecken på att hon kände sig säker med oss. Hemma på gården grejade hon på, men stannade ofta upp och såg sig vaksamt omkring. Lättare att vara trygg med en ordentlig uppgift att sköta, så som flockpromenaderna. Och så var det det där med vädret. Kallt, blåsigt och regn var inget hit, tyckte Kelly och ställde sig vid dörren och bad om att få gå in igen.