Hösten

Vilken höst det har varit, vi har aldrig haft så många nya gäster på bara några veckor förut. Det har varit väldigt intensivt och tagit mycket energi av hela flocken och Husse. Men det har även varit roligt, intressant och givande. Så många nya små liv att få lära känna, umgås med och lära utav. Det hela har gått väldigt bra och smidigt faktiskt. Egentligen har det bara varit som vanligt fast mer intensivt. Det har dock tagit mycket tid och därför har det varit mindre bilder och berättelser här på bloggen än jag velat. Nu går vi mot vanliga tider igen och då ska det nog hinnas med att både fota och berätta lite mera igen.

Nu är mina skogar gula och orangea. Färgskiftningen är fin tycker jag och det är nog även det som är det trevligaste med hösten. Regnet och blåsten är ju inte så värst trevlig, så man får ta vara på de små sakerna och se till att uppskatta dom. Husse längtar redan till månaden Maj och det nya gröna, men då säger jag åt honom att han ska skärpa sig en smula. Var närvarande här och nu istället. Varje årstid har sin charm. Och om det inte blev höst och grått så skulle han ju inte uppskatta när det blir grönt igen, på samma sätt.

Ute på tur i skogens vackra höstfärger.

Hugo i full fart och i vägen för lilla Albin.

Supermysigt att vara ute i skogen!

Gruppfoto i skogen hör hösten till.

Uppe på lilla kullen och tittar på utsikten.

Husse har varit ordentligt förkyld ett par veckor nu. Men äntligen är han på banan igen, så gott som i alla fall. Det är skönt att Husse väldigt sällan är sjuk, för det har faktiskt varit lite tråkigt att inte komma ut så som vi är vana vid. Men det har ändå gått bra, Robert och gänget har varit väldigt duktiga på att hålla sig lugna och på så sätt hjälpt Husse så han har kunnat vila. Fast nu börjar det spritta i kropparna på ungdomarna, men jag är stolt över hur snälla och duktiga dom varit! Bara nu vi inte regnar bort, som vi nästan gjorde idag, så är flockpromenaderna igång igen och flocken är åter i trim om nån vecka!