fredag, januari 31, 2020

Husse har ordet: att leva med en flock hundar

Hur är det att leva med en flock hundar? Jag har levt med en hundflock i snart 10 år och jag kan säga som så att det är underbart! De senaste åren har min flock bestått av mellan 8 – 12 hundar. Men varför har jag så många hundar? Jag tar emot hundar att omplacera, att hitta nya hem åt. Men dom hundar som tillfört nåt vettigt till flocken och där kemin stämt oss emellan har fått stanna kvar, som mina egna hundar. Det är därför det har blivit ett gäng. Dom flesta av mina hundar har en svår eller besvärlig bakgrund. Två av dom har varit gatuhundar, ett par stycken har varit aggressiva. Några har haft en usel start i livet med människor helt utan kunskap, som inte brytt sig och som gjort dom illa. Det gör det hela lite mer komplicerat.

Min nuvarande hundflock: Robert, Emma, Albin, Tilda, Branson, Kvikk, Ture, Tippen, Torsten, Hugo och My.

Jag vill att mina hundar ska vara trygga, stolta och starka. Jag vill skapa utrymme åt hundarna där dom är fria, i själ och hjärta. Jag vill att dom ska få utveckla sina olika personligheter. Dom ska få hitta sina olika roller i flocken och växa in i dom. Jag försöker ge dom ett så naturligt hundliv jag kan, både fysiskt och psykiskt. Så gott det går i människans värld.

Eftersom jag tagit mig an hundarna, tycker jag det är mitt ansvar att lära mig att förstå dom och att lyssna på dom. Det är jag som måste gå in i hundarnas värld. Det är jag som måste lära mig om deras sätt att tänka och vara på. Jag bestämmer inte över mina hundar. Jag är inte deras ledare. Men hundarna lever i människans värld, med alla faror och obegripliga saker och ting det innebär. Därför tänker jag att eftersom ingen av hundarna själv har valt att vara med mig (med oss människor) är det mitt ansvar att se till att dom alla är säkra och känner sig trygga i livet. Mina roller i flocken är att vara hundarnas beskyddare, vägledare och medlare.

Det är även mitt ansvar att se till att hundarna får sina behov tillgodosedda. Varje hund ska få motion och mental stimulans. Alla ska ha rätt mängd av rätt sorts mat. Alla hundar ska få vandra i naturen, utforska sin omgivning och leka och ha roligt. Varje hund ska få utföra den roll och uppgift hen har i flocken. Varje hund ska kunna vila tryggt och lugnt på mjuka, rena platser. Dom små hundarna måste få det utrymme dom behöver från stora klumpiga tassar. Allas personliga utrymme ska respekteras och deras olika tycken och smak om hur dom vill bli klappade ska kommas ihåg. Varje individ ska ses för den hen är, för dom är alla unika.

Ute på flockpromenad, nåt av det viktigaste jag gör för hundarna.

Stundtals är det svårt och frustrerande. Det kan bli många viljor, många larm – hundar som skäller för att göra flocken uppmärksam på något, till exempel att det kommer någon till gården – eller för mycket uppspelt energi. Eller dom gånger jag går in i badrummet och det sista jag ser när jag stänger dörren är ett par undrande ögon. Vad tänker hundarna egentligen? Vad vet och kan jag om hundar? Varje dag väcks nya tankar och frågor om hund. Jag kan en hel del om hundar men jag vet att jag har så otroligt mycket att lära mig av och om dom, resten av mitt liv.

Det tar mycket tid, kraft och energi - både fysiskt och psykiskt - att ta hand om en flock hundar. Men allt det ansvaret är värt det många gånger om, för hundarna ger mig så otroligt mycket tillbaka. Vänskap, kärlek och glädje. Värme, gemenskap, sammahållning och trygghet. Mina hundar är min familj. Det är väldigt mysigt och roligt att leva med en flock hundar. Jag har så gott som alltid hundar runtomkring mig. När väckarklockan ringer på morgonen brukar jag höra ett gäng hundar som andas och snarkar. Dom sover lugn och tryggt och vet att dom kan ligga kvar, jag ska ju ta emot alla dagishundarna först innan dom behöver kliva upp. Glädjen jag möts av när dom alla vill börja dagen och gå ut på gården går inte att ta miste på. Många svansar som viftar, deras ögon är mjuka och vänliga, nosar som buttar och puttar på mig och mjuka varma huvuden som vill bli klappade. Så börjar mina dagar – med en oändlig kärlek och vänskap! Så är det att leva med en flock hundar.


1 kommentar:

  1. Så fint du beskriver den gemenskap det innebär att få leva med (några) hundar. Jag känner just det som du beskriver -var morgon; långa sköna snarkningar - ibland spring i benen - och mjuka fina pälsar som vill bli klappade❤️. Mina hundar är också min familj - nu på äldre dar, det blev 2 st Dogue de bordeaux och en amerikansk cocker, men har haft hund i större delen av livet. Vet nog inte hur dagen skulle vara utan tidig hundpromenad, i både regn o solsken, men alltid en rikedom och stor glädje att få börja dagen så��. Tack för Dina alltid så härliga bilder som ger ett gott leende var gång jag ser er ������

    SvaraRadera