Presentation av Torsten

Det har blivit hög tid med nya, aktuella presentationer av mig och min flock. Jag planerar att ta en av oss i veckan och jag tänkte att jag börjar med mig själv. Det blir en sammanfattning av var och en, hur vi är och vad vi tycker om, och kanske en och annan tanke om livet.

Torsten

Det är alltså jag som är Torsten. Jag är en blandras mellan Rottweiler, Dobbermann, Collie, Schäfer och Labrador retriever. Jag föddes 14 maj 2009 och jag flyttade hem till min Husse 11 juli samma år. Idag är jag således 8 år och 8 månader och min matchvikt ligger på en ca 40 kg.

Som valp var jag väldigt busig mest hela tiden. Det var till och med som så att när jag skulle vila så var Husse tvungen att hjälpa mig att lugna ner mig. Annars kunde jag inte somna - speciellt om kvällarna. När jag unghund var jag tydligen väldigt besvärlig och jättebusig. Jag var ganska olydig och retades mycket med Ville. Husse har fått jobba och stått i mycket med mig. Så blir det när man får en hund som mig, med massor av energi. För det har jag alltid haft, ända fram till förra sommaren ungefär. Då började jag få ont i kroppen och det visade sig att jag har artros i mina armbågar. Men fram tills dess har Husse gått oräkneligt många steg med mig på promenader och i skogen. Vi har cyklat otaliga mil tillsammans och kastat hur många kast som helst med bollen. Som ung fick jag även dra däck med sele för att få ur mig energi. Det var jätteroligt och ett väldigt effektivt sätt att motionera på, både för kroppen och för sinnet.

Nu när ungdomsdagarna är över har jag blivit tvungen att dra ner på tempot. Numera blir det bara promenader och till att lufsa runt i skog och mark. Jag är fortfarande är ganska så busig av mig, men det blir inget spring längre. Det är inte så dumt det heller, men jag saknar att kunna kasta boll. Jag får så ont i kroppen om jag skulle göra det nu, så det är tyvärr inte värt det. Jag får leka själv med bollen istället och om jag ber riktigt snällt och länge så kastar Husse bollen några enstaka gånger åt mig och inte så värst långt - då går det bra. En annan kul lek är att skälla på Husse. Det tycker jag är jätteroligt! Husse tycker det är mindre roligt, för han säger att han får ont i öronen.

Jag är en snäll och glad hund som har lätt för att bli uppspelt. Jag är trygg i mig själv och med livet, jag har integritet och är stolt över mig själv. Jag tar hand om mina människor, min flock och våra kompisar som kommer hit och hälsar på. Det är det jag är bäst på, att ta hand om och se till så att alla mår bra. Min vårdande läggning och vänlighet har gjort mig väldigt omtyckt av min flock och våra kompisar. 

Jag gillar väldigt mycket att vara ute. Att gå på flockpromenad är jätteroligt, att lufsa i skogen med mina vänner, eller bara alldeles själv med Husse är jättemysigt. Att vara ute på gården och bara sitta och lyssna på alla ljuden, eller leka ute i hundhagen är underbart. Ja, jag tycket det är skönt att bara vara ute i den friska luften, helt enkelt. 

Jag tycker verkligen om min flock, men mest av allt tycker jag om min Husse. Han är viktigast för mig. Han är min bästa vän och min trygghet i världen. Och jag gör allt jag kan för att ta hand om honom tillbaka!