Vintertid

Igår meddelade Husse oss att det nu är vintertid. Vi hundar tittade på varandra och sa till Husse att det är det inte alls det. Det är höst nu, sa vi. Men han sa att han menade vintertid på klockan. Vi struntade i det hela och gick ut på gården istället, medan Husse utan framgång försökte förklara vad han menade. Man blir ju trött bara av att höra på människornas tokigheter. Vintertid... ja, jag säger då det.

Ville funderade fortfarande över det där med vintertid i morse...

Helggäster

I helgen som var hade vi Vegas på besök. Vi har även Iza och Bus här. Det är väldigt trevligt! Men helgen var lite långsam för oss, för Husse hade ont i magen och kunde inte vara ute med oss lika mycket som vi ville. Inte mycket att göra åt. Vi njöt extra mycket när vi ute istället. Förutom lite småregnigt väder är det väldigt fint ute nu. Träden är alldeles gula i alla tänkbara nyanser. I skogen är det som en ny gyllenbrun matta av alla löven på backen. Mycket mysigt att sätta tassarna på och många nya dofter att nosa på.

Vegas.

Iza.

Bus har tyvärr absolut inte haft tid att vara med på foto. Jag ska göra ett försök imorgon igen. Han tycker allt är så spännande och nosar så mycket han bara orkar överallt. Och så skäller han på katterna när han ser dom... han har visst inte förstått att katter är våra vänner. Fast katterna gör väl inte saken lättare för Bus. Dom retas med honom och svänger med svansen medan dom tittar på honom från behörigt avstånd på en säker plats. Typiskt katter, man begriper sig aldrig på vad dom gör. "Katthemligheter" säger dom alltid när man frågar dom.

Helgen var lugn och vilsam. Det behövs såna helger ibland också. Annars orkar man nog inte med att hitta på allt kul som vi gör om dagarna med våra kompisar. 

Grattis Elsa

Grattis Elsa

på

2-årsdagen!

önskar

Torsten, Ville, Albin, Hugo, Tilda, My,

Kvikk och Robert

Tänk vad bra att vi har dig som vän Elsa!

Hipp hipp hurra!

Skogstur

Igår var vi ute med Robert i skogen igen. Det är vi nästan varje dag och igår hade vi även inslag av träning, nämligen av slaget vänta-utmaning. Robert måste lära sig att kunna vänta. Det är en mycket bra färdighet som, när man kan, hjälper oss hundar att hålla oss lugna och koncentrerade. Robert är i dagsläget ganska dålig på att vänta, utom när han ska få sitt varsågod för att äta sin mat.

Första utmaningen var vid diket innan vi fick springa iväg och leka. Det brukar gå till som så att vi hundar sätter oss vid diket medan Husse hoppar över till andra sidan, sen väntar vi en liten stund, tills den största ivern lagt sig en smula, sen sen får vi hoppa över och springa iväg så fort vi vill. Robert tyckte det var tramsigt att vänta och hoppade över själv några gånger tills han förstod vad det hela gick ut på och varför. Han fick godkänt, för han stannade kvar med oss, men lade sig ner och lekte med gräset istället för att vara uppmärksam på Husse. Mycket bra gjort för att vara första gången!

Albin, Hugo och jag vet hur man väntar.
Robert funderar så det knakar för att förstå vad han ska göra.

Nästa utaming för Robert var en stor sten. Han fick hoppa upp på den för att sedan vänta en liten stund. Men det tyckte han var urtråkigt och hoppade snabbt ner. Vi fick göra om proceduren några gånger tills han förstod. Och då fick han en smaskig godisbit och fick hoppa ner igen. Vi andra fick också en godis för vi var sånt bra stöd, sa Husse. Mums!

Sen lekte vi och sprang så fort vi kunde, hoppade över stockar, hade dragkamp med pinnar, nosade på alla spännande dofter och så kastade vi lite boll, som Husse hade tagit med som överraskning. Det var superkul!

Fin höstdag

Idag har vi haft en utmärkt dag. Den började med bästa tänkbara höstväder, klarblå himmel, frisk luft och lite vind. Det gjorde oss mycket gott efter de senaste dagarnas gråväder. Vi har varit ute på gården en hel del och mest njutit av solen. På eftermiddagen tog vi en flockpromenad tillsammans med våra kompisar. Det var väldigt lugn på skogsvägarna idag, det ända vi stötte på var en bil med en farbror i. Förutom att vi fick kryssa lite emellan vattenpölar så gick vi bara på framåt med Husse i godan ro medan vi njöt av att vandra tillsammans.

Morgonstund har guld i mund, heter det visst.

Efter kvällsmaten fick vi varsitt tuggben. Det var mycket trevligt. Jag och Ville tuggade upp våra ute på gräsmattan. Det var väldigt mysigt tyckte vi. Mycket mer än så har det nog inte hänt idag, tror jag. Det behövs dock inte så värst mycket mer än så för att man ska ha haft en riktigt fin höstdag.

Regnigt

Hu, nu har det varit tråkigt höstväder i flera dagar. Grått och blött överallt... Ok, nu överdrev jag lite grann, det är inte grått ute än. Det är mycket löv kvar på alla träden. Men blött har det varit ett tag nu. Det gör inte så mycket egentligen, men jag får nog hålla med mina människor om att det är trevligare när det är torrt och soligt ute. Då slipper man torka tassarna stup i ett och man kan gå ut och in så mycket man vill. Det går lite smidigare allting när det är torrt, helt enkelt.

Tilda, Elsa och Robert tycker inte om när det regnar på dom. För då börjar dom frysa, för dom så pass kort päls. Men det är bara Tilda som förstår att om man sätter sig, eller står, där man har nåt slags tak ovanför sig, så blir man inte så blöt och kall. Hon brukar stå under det lilla trädet vi har mitt på gården, eller så står hon nära en vägg. Tilda är klokare än man kan tro, ska ni veta.

"Det gör inget att det är lite blött ute Husse. Vi kan ha roligt ändå!"

Albin var på filosofiskt humör idag. "Vart kommer allt regn ifrån egentligen?"

Kvikk blev lite smutsig i ansiktet idag.

Skönt att vara ute i den friska luften.

Idag trotsade vi allt det blöta och gick på en härlig flockpromenad tillsammans. Det var jätteskönt att komma ut på en ordentlig flockpromenad - det är bland det bästa som finns! Husse tyckte att när vi väl kommit ut och igång så var det inte så värst dramatiskt med regnet. Men sen när vi kom hem kan ni tänka er att det blev ett fasligt torkande av både tassar och kropp. Väl färdigtorkat var vi alla nöjda, glada och trötta.

Elsa snarkar på en kudde efter dagens promenad.

.

På stora kullen

Idag tog vi med oss Robert på ett litet äventyr. Vi promenerade bort till stora kullen för att titta på utsikten! Över stora vägen först, förbi kossorna och sen en klättring till vår utsiktsplats. Det var jag, Albin, Hugo som var ute med Robert. Och Husse förstås. Robert tyckte det var jätteroligt att följa med oss på äventyret. Jag visade honom att man ser vår gård däruppe ifrån, att man måste vara en smula försiktig så man inte ramlar ner och hur man väljer ut den bästa pinnen att leka med. Robert lyssnade noga på allti berättade för honom och tyckte som sagt att allt var jätteroligt och spännande.

Albin tyckte också att det var trevligt att vara ute på äventyr.

Jag och Hugo har dragkamp med en finfin pinne!

Jag och Hugo visade hur man har dragkamp med stora pinnar, men det tyckte Robert inte var så intressant. Han hittade istället hallon som han försökte äta utan att göra sig illa på taggarna. Och så gjorde han sitt bästa för att skutta över stock och sten, skälla lite på oss när vi lekte med pinnen, och nosa på alla spännande dofter vi hittade.

Hugo hörde konstiga ljud på avstånd...

Roligt med äventyr!

När vi nosat klart på alla dofter, lekt med pinnar, tittat på den tjusiga utsikten och undersökt allt spännande vi hittade på stora kullen, begav vi oss så hemåt igen. Robert är väldig duktig på att gå promenad, speciellt för att vara så liten. Han går emellan mig och Husse och travar på i godan ro. Men just idag tycket han att det var konstigt med dom där fåren vi gick förbi. Lufsiga och lurviga krabater med konstig lukt och knepiga ljud. Jag ska nog berätta för Robert om sommaren vi hade lamm hemma vid passande tillfälle. Kanske en regnig dag när vi inte har nåt vettigt att göra.

Operation

Idag var det så dags för Elsa att bli kastrerad. Gammel-Matte hjälpte henne till veterinären och där var hon halva dagen. När hon kom hem igen var hon så trött och kände sig inte alls pigg. Mycket förståeligt, det är jobbigt och mycket konstigt att bli opererad. Men det är för en god sak och i längden är det det bästa. Nu kan det kan inte bli några valpar eller konstiga sjukdomar i magen.

Uff, uff, uff... Elsa vilar inbäddad i filtar. Varmt och mysigt!

Resten av dagen och kvällen har Elsa bara vilat i vardagsrummet med Gammel-Matte som sällskap. Fast hon har mest sovit, men det är skönt med sällskap om man skulle vakna till lite grann. Vi får se hur många dagar Elsa behöver vila innan hon är sig själv igen. Jag misstänker att hon nog gärna vill ut och springa en dag för tidigt. "Det gör inget" som Elsa brukar säga om man har lite ont nånstans. Men se, den här gången gör det verkligen nåt.

Ni får skänka lilla Elsa en tanke om snabbt tillfrisknande. Nu ska jag gå och se till så att allt är väl med henne.