Nu har Hugo bott hos oss i fyra veckor. Tiden går i en väldans fart tycker jag, men dom här fyra veckorna har varit spännande. Hugo har utvecklats jättemycket. Från att ha varit rädd och ängslig när han kom hit, så är han nu en glad, nyfiken, trygg och vänlig valp! Han har blivit helt balanserad och är precis som en valp ska vara. Det tycker vi känns jättebra och vi är så glada över att vi fick ge honom en ny start på livet.
Hugo ute på gården. |
Hugo vägde sig idag och vågen stannade på 15 kg. Han växer så det knakar! Men han äter en hel del också, så allt är som det ska vara. Det kliar i munnen dessutom, tycker Hugo. Han är ju i den ålder då nya tänder kommer, så han tuggar och gnager mer än gärna på ben varje dag. På nätterna sover han som en liten stock och han snarkar en hel del. När vi är ute på våra promenader brukar han få vara lös, för han följer Husse exemplariskt. Det enda bus han brukar göra då är att bita i kopplen. Men inte så värst mycket, det är ju mycket mer spännande att vara ute och vandra tillsammans. När vi är ute i skogen så håller han sig alltid nära nån av oss. Han och Albin brukar busa och springa ikapp och han tycker det är roligt att bära på pinnar. Han lär sig snabbt och är redan duktig på att vänta och att sätta sig och torka tassarna innan man får gå in.
Vi tittar på en fågel som svepte förbi... |
Ni kanske undrar vad vi har gjort för att hjälpa Hugo? Hur kan man hjälpa en hund att få en ny start i livet? Ja, det vi har gjort är helt enkelt att strunta i det som har varit eller hänt och bara levt här och nu, gått på många promenader och gett Hugo regler att följa. Efter det har han fått sig både en och två kramar. Om man bara fokuserar på livet här och nu och struntar i det som varit - inte glömmer bort det, bara struntar i det - så ges möjligheten att blicka framåt och bli harmonisk och balanserad.
Det här blir sista veckorapporten för Hugo. Nu är han så stor och med i gänget så han kommer dyka upp hela tiden ändå. Men jag kommer naturligtvis att berätta om honom tillsammans med oss andra genom våra dagliga bravader och äventyr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar