Idag var så Albin och Simpan till veterinären. Jag kan meddela att allt har gått mycket bra, förutom bilfärden till och från veterinären. Albin blir nämligen åksjuk, stackarn! Usch, det är ju inget roligt alls att bli åksjuk. På vägen in i morse så gick det bra ända tills dom var framme, för då kräktes Albin, berättade Husse. Inte så lätt att vara en liten valp alla gånger.
Väl hos veterinären så var Albin pigg och glad igen. Det var ju jättespännande tyckte han med alla nya lukter, intryck och människor! Simon tyckte mest det var oförskämt att stänga in honom i hans transportbur och var mest lite purken över det hela. Husse och Gammel-Matte lämnade så över de små liven till personalen och åkte hem igen.
Jag och Ville följde sedan med på eftermiddagen när det var dags att hämta hem dom igen. När vi kom fram och Husse tog ut oss kände jag mig så glad över alla spännande lukter, syner och ljud från stadens gator och torg att jag var tvungen att sjunga en liten smula. Sen kändes det bättre och så gick vi in till veterinären. Där luktade det massor(!) av allt och alla möjligt/a! Superspännande tyckte både jag och Ville. Där var en liten hund som påminde om Gismo som vi fick hälsa på. Han tyckte dock vi var lite läskiga som var så stora. Så hämtade personalen vår Albin och lilla Simon! Albin blev jätteglad av att se oss allihopa och kände sig lättad. Som sagt, det är inte lätt att vara en liten valp alla gånger, och dessutom ensam till råga på allt. Simon var fortfarande mest purken över att sitta instängd i sin bur.
Vi fick komma in i ett rum, och så pratade våra människor med en liten tant en lång stund. Vi fick en spruta i nacken, och efter mera pratande så var vi färdiga och gick ut till bilen och åkte hem! Stackars Albin mådde illa hela vägen hem, men kräktes ingenting den här gången.
Albin har sovit mer eller mindre hela tiden sen vi kom hem. Han är trött, har ont och känner sig lite allmänt uffig. Simon däremot är oförskämt pigg och vill bara gå ut! Men se, det går inte för sig när man är nyopererad och har tratt på sig.
Nu är det kväller och Albin verkar känna sig en smula bättre. Vi tar hand om honom så gott vi bara kan och ser till så han har det bra. Nu blir det några lugna dagar framöver för hans del, så det inte blir nåt tok med såret och alltet. Men sen så kommer allt att vara bra igen! Nu ska jag titta till honom och se efter att allt är väl med honom, trots omständigheterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar