Livet går vidare...

Usch, det har inte varit nån speciellt rolig vecka. Fast livet rullar på trots det, så man får ta en dag i taget, en stund åt gången, helt enkelt. Man får ta vara på fina stunder och komma ihåg att livet går vidare - sorg och saknad blir tillslut till fina minnen av dom som man älskar men som inte längre finns i jordelivet.

Soluppgången för några dagar sen.

Soluppgången för nån dag sen.

En till tjusig soluppgång.

Ni undrar kanske vad som hände med vår Lina? Livet var helt enkelt för svårt för henne. Hon var nästan alltid spänd och bekymrad, fastän hon försökte allt hon kunde för att inte bry sig så mycket om världens underliga ting och händelser. Hon kände sig bara något trygg med livet när hon var vid Husses sida och blev orolig om han så bara försvann in i ett annat rum. Enda stunden på dagen när hon kunde slappna av var när hon fick ligga bredvid Husse i sängen, under täcket.

Så trots att vi försökte med allt och lite till så var livet helt enkelt för svårt för vår lilla Lina, men nu har hon äntligen frid och ro. Vi saknar henne så klart. Det är tomt och tyst här hemma utan henne.

Ville och jag.

Nu får vi ära Lina och hennes minne, för hon var en fantastisk hund och vän!