Min Husse har en lillasyster som bor långt borta på en jättestor ö som kallas England. Hon och hennes familj har fått en ny familjemedlem för några veckor sen. En hund som heter Branson. Så då tänkte jag att det hade ju varit roligt att lära känna honom. Men eftersom vi inte kan träffas så kom jag på att vi kan ju skriva brev till varandra. Det tyckte Branson var en bra idé sa han, och satte genast igång att skriva till mig.
Hej Torsten!
Jag heter Branson och jag är 1½ år gammal. Jag är en blandras med alla möjliga raser i mig. Jag är inte så värst stor och jag är mörkt brun med vita tår, vit haka och lite vitt på bringan, precis som du har. Min Matte är tydligen din Husses syster och hon har berättat så mycket om dig och dina vänner så det vore ju, som sagt, trevligt om vi lärde känna varandra lite bättre.
Jag bor i England med min Matte, Husse och Lill-Matte, långt borta från dina skogar. Jag är nyinflyttad och har bott med min nya familj i drygt en månad nu och jag stortrivs. Jag blev då adopterad från ett hundhem, för innan dess hade jag ingen familj. Men nu har jag det och det är verkligen toppen. Det var så spännande när jag kom hem. Här var massor med nya lukter att och tydligen så bor det en katt här också. Han heter Bruno. Det kliar i tassarna att få jaga honom. Fast det får jag inte för Matte och Husse, men det är ju så roligt att se när katter springer.
När jag kom till Matte och Husse så började mitt nya liv. Ingen hade innan dess lärt mig nåt om regler och gränser, så det är inte så lätt när jag inte får som jag vill nu. Allt ska vara på deras villkor. Det tyckte jag var konstigt i början, med det är faktiskt skönt att ha någon som leder en. Ibland tycker jag dom gör ett mindre bra jobb så då försöker jag ta över, men det får jag inte heller. Då brukar jag dra i Mattes kläder och skälla, men det tycker hon inte är särskilt kul, så då stänger hon in mig i köket tills jag lugnat mig. Fnys tycker jag om det! Men hon släpper ut mig så fort jag sköter mig igen, och då brukar vi mysa i soffan stund och bli sams igen.
Det bästa jag vet är att gå på promenad. Det är så skönt att känna vinden och solen på pälsen, eller hur? Helst vill jag springa fort, men min Matte är lite mesig och orkar inte springa lika länge som jag. Husse är mycket bättre på det. Han kan springa fortare och längre än Matte, fast han kan ändå inte springa lika länge eller fort som mig. Jag älskar att springa med Husse! Men det är mysigt att gå med Matte också, fast det inte går så fort alla gånger. Vad dumt att människor bara har två ben!
Mest spännande är nog att träffa nya hundar. Jag blir så glad att jag bara måste skälla och säga "Här är jag, kom och hälsa!", men de andra hundarna bara går förbi mig och tycker jag är besvärlig. Matte har sagt att jag ska strunta i andra hundar och deras Matte eller Husse inte vill att jag ska hälsa. Dumt tycker jag! Ja ja... en dag får jag nog lära känna en ny hund. Kanske vi kan träffas nån gång Torsten, det skulle vara jättekul!
För några dagar sen var jag hos veterinären och blev kastrerad. Så nu måste jag ha tratt på mig. Det är jättejobbigt för den är bara i vägen tycker jag. Hela kroppen kliar känns det som, och jag kan ju inte komma åt att klia mig när jag har tratten. Det är inte roligt. Matte brukar ta av den när vi ska ut på promenad, men så åker den på igen när vi kommer in. Men det är nog inte så många dagar kvar, sen slipper jag den.
Nu har jag inget mer att berätta, nu vill jag höra lite om dig och din familj Torsten. Det ska bli roligt att lära känna dig, jag vill vet allt om er!
Med vänliga hälsningar
Branson - även kallad Mr. B
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar