Gäst nr 265

Det här är lilla Kajsa, gäst nr 265. Hon är blandras som kommer från ett land som heter Rumänien. Hon var här några dagar, för ett par veckor sen, för en lite djupare utvärdering. Kajsa med sina människor var nämligen här på en så kallad konsultation för hundproblematik med Husse, för ett tag sen. Men då visade sig Kajsa vara en smula knepig och innesluten. Hon visade inte upp några av problemen hennes människor beskrev, (skällig och småilsk på andra hundar till exempel) vare sig andra hundar var med i bilden eller inte. Husse föreslog därför att Kajsa skulle vara här ett par tre dagar för att studeras närmare. Sagt och gjort, Kajsa var här men efter en halv dag var hon på ett alldeles strålande förnöjsamt humör och tyckte det var toppen att vara här och hälsa på. Hon blev väldigt förtjust i Husse och tyckte vi andra hundar var trevligt sällskap.

Gäst nr 265, Kajsa.

Det var ju både goda och lite mindre bra nyheter. De bra är att Kajsa antagligen inte har några svåra problem bakom sig, men nu måste Husse klura ut vad det är i hennes miljö och omgivning som stör henne och försöka ge hennes människor hjälp, kunskap och förståelse för hur dom ska kunna hjälpa Kajsa med livet framöver. 

Gäst nr 263 och 264

Gäst nr 263 och 264 heter Zigge och Franz och är två stycken glada Jack Russell terriers. Zigge är 11 år gammal och Franz är 3 år. Dom tyckte det var väldigt roligt och spännande att vara här och hälsa på oss. Speciellt ungdomen Franz gillade att träffa så många nya kamrater var väldigt intresserad av livet här på gården. "Varför är det så många hundar här? Alla verkar så snälla och vilken trevlig gemenskap här är." Jag förklarade så gott jag kunde för honom att Husse tar hand om folks hundar när dom åker på semester och dylikt, det kallas visst hundpensionat. Vet inte om jag var tydlig nog, men han verkade nöjd med svaret och knallade iväg. 

Medan Franz med glatt humör var med i flocken och våra påhitt tyckte Zigge att det var lite svårare med allt det nya, till en början - vilket är ganska vanligt med äldre hundar. Han tyckte visserligen att det var trevligt med alla nya bekantskaper, men hade en del åsikter när det blev lek och bus på gården. Och ingen var det som brydde sig om hans åsikter, ansåg han. Så jag fick förklara för honom att han bara skulle vara ledig och inte behövde ha nåt ansvar när han var här. Det var han väl inte helt nöjd med, men insåg efter några dagar att det kanske inte var så dumt ändå, det där med att vara ledig. Han tinade upp så småningom och gillade att Husse var den som hade mest ansvar om hundarna på gården.

Gäst nr 263, Zigge.

Gäst nr 264, Franz.

Grabbarna tyckte det var mycket roligt att gå på flockpromenader och stora hundhagen var ett stort plus med besöket hos oss, menade dom. Fattas bara annat, hundhagen är väldigt poppis bland våra gäster och kompisar!

Gäst nr 262

Det här är Spike, gäst nr 262. Han är en ny dagiskamrat som varit hos oss några veckor nu. Det blev kanske inte den bästa starten för Spike, för andra veckan så råkade han bli liten biten på ögonlocket. Jaha, och varför då kanske ni undrar nu, för det är ju inte så vanligt att jag rapporterar om skador här på gården. Det var faktiskt mycket längesen det hände nåt sånt här hemma. Tror inte ens om vi har haft några skador som behövt veterinärvård. Skrubbsår och små bett blir det ibland i leken, men vi har faktiskt aldrig haft nåt allvarligt slagsmål. Sånt onödigt ofog håller vi helt enkelt inte på med på min gård. Gruff och diskussioner blir det i enstaka fall, så klart och såna konflikter ska man lösa, men vi bråkar inte med varandra. I fallet med Spike får han faktiskt skylla sig själv lite grann, för man ska inte hålla på att rida på och hålla fast sina nya kamrater. Men dock ska det inte bli skador och hen som bet ifrån för hårt ska också skärpa sig.

Gäst nr 262, Spike.

Men men, det blev ingen större skada. Spike fick sy ett stygn och vara hemma några dagar med dumstrut på sig. Och nu har hans människor låtit kastrera honom och dom vill ha honom hemma medan såret läker. Summan av kardemumman är att alla måste vi sköta oss och ta hand om varandra, vara snälla och hålla ihop flockens gemenskap. Kastrering är bra hälsar Emma och säger även att det finns på tok för många hundar redan och alldeles för många är oönskade (mer om detta ämna längre fram).

Spike är en stor Beagle på 3 år. Han har stora, fina mjuka öron och har trevlig energi omkring sig. När han varit här har han mest gått omkring på gården med nosen i backen (eller i nån stackares gump) och undersökt spännande dofter. Så han har inte riktigt gett oss tid att få lära känna honom, men det kommer vi få nu när han kommer tillbaka. Men jag är säker på att han är en vänlig krabat som bara varit lite frustrerad i kropp och knopp. Han gillar flockpromenader i alla fall och den stora hundhagen tycker han mycket om. Det ska bli trevligt att få ha honom här om dagarna och lära känna honom, för jag tror han har en hel del bra hyss att lära ut.

Glad påsk

Glad Påsk

önskar

Torsten, Albin, Hugo, Robert, Emma,

Kvikk, Branson, My, Nellie och Tippen.

Grattis Albin

Grattis Albin

på

9-årsdagen

önskar

Torsten, Hugo, Robert, Emma,

Kvikk, Brasse, My, Nellie

och dina människor!

Hipp hipp hurra

för lilla Albin idag!

Grattis My

Grattis My

på

12-årsdagen

önskar

Torsten, Albin, Hugo, Emma,

Robert, Kvikk, Brasse, Nellie

och dina människor!

Hipp hipp hurra

för lilla My idag!