Gäst nr 233, 234 och 235

I förra veckan hade vi tre nya gäster på besök några dagar. Men då deras ägare uttryckte en önskan om att hennes hundar inte skulle träffa oss andra i flocken så gjorde vi naturligtvis så. Därför har jag inte så mycket att berätta om dom, men porträttbilder blev det på dom i alla fall.

Gäst nr 233, Albin - Cane corso, 7 år gammal.

Gäst nr 234, Tryggve - Cane corso 1½ år gammal.

Gäst nr 235, Houdini - Olde English bulldogge, 8 år gammal.

Att introducera en hel flock till flocken här hemma kräver en hel del arbete. Och i det här fallet med tre starka hundar, med en hel del åsikter, så hade det tagit längre tid en de få dagar dom var här och hälsade på. Så för allas trygghet struntade vi i det arbetet den här gången. Husse berättade att de tre herrarna var vänliga men lite osäkra på livets mysterier. Jag och Robert sade god dag till dom en gång inne i hundstallet och håller med om Husses utvärdering. Vi får se om dom kommer och hälsar på nåt mer i framtiden och om vi kanske kan hjälpa dom att reda ut några av deras funderingar då.

Bosses rehabläger

Bosses rehabläger är avklarat, han åkte hem för ett par dagar sen. Han har kämpat på bra och är nu många erfarenheter rikare. Han har lärt sig att lyssna på både folk och fä, att gå på flockpromenad och att umgås med andra hundar på ett lugnt sätt - man behöver ju inte leka hela tiden. Man kan umgås lugnt och vänlig, ha trevliga samtal och bara vara tillsammans med naturen. Bosse tyckte det var skönt att kunna slappna av med oss andra, men har fortfarande kvar sin lekfullhet. Han ska ju inte sluta leka, bara vara noga med att kompisen också är leksugen innan han börjar leken.

Trevligt att umgås på gården i lugn och ro.

Bosse studerar...

Det är roligt att undersöka spännande dofter tilsammans.

Superkul att leka ute i hundhagen!

Vi har gått på flockpromenader varje dag med Bosse. Han har varit ute på skogstur med mig och cyklat med Brasse. En viktig del i rehabarbetet är att hjälpa hundarna att få ur sig sin fysiska energi. Är man nöjd i kroppen är det lättare att vara nöjd i knoppen, för oss hundar. Bosse har tyckt mycket om att röra på sig och speciellt flockpromenader var nåt han uppskattade. Det är ett väldigt ursprungligt beteende för oss att vandra framåt tillsammans, det tilltalar verkligen vår art och främjar gemenskap och sammanhållning.

Ute på flockpromenad.

I fråga om att leka på ett bra sätt så är vi väldigt noga med att det leks på ett vänligt sätt (men man får gärna vara lite busig) och att man lär känna varandra en smula först. Man måste ju i alla fall se efter vem den andra är för typ och framför allt fråga om hen vill leka. Man kan inte bara se en artfrände och ta för givet att man kan börja leka brottningslekar bums! Bella Schäfer tyckte det var roligt att leka med Bosse, men det tog ett par dagar innan hon tyckte det var dags.

En nöjd och lite trött Bosse innan det var dags att åka hem.

Vi önskar Bosse och hans familj lycka till med det fortsatta arbetet. Med tydliga gränser och snabba övergångar i vardagen så kommer det gå alldeles utmärkt, det är jag säker på!

Torsten the Dog 10 år

Idag är det 10 år sen jag startade den här bloggen!

Stort tack till dig som läser om min vardag och livet här på gården.

Jag hoppas mina foton och texter har skänkt dig lite glädje och värme. För det var tanken med det hela, att använda kameran till nåt vettigt. Och ganska snart blev det även ett bra ställe att berätta om och visa alla hundgäster och kompisar som kommer hit på dagis och pensionat. Torsten the Dog var aldrig tänkt att bli nåt allvarligt av, men det blev en bra hjälp för Husse och hans företagande. Många Hussar och Mattar har uppskattat att få se sina kära hundar på foto och läsa om de bravader och äventyr dom varit med om under sina besök hos oss. 

Kanske du har lärt dig nåt av alla foton eller läst nåt spännande mellan raderna? Hundar är mycket mer komplexa än vad man kanske tror. Det finns ett rikt inre liv och det pågår kommunikation oss emellan som varken syns eller hörs. Jag hoppas att det har framkommit en smula av det i mina bilder och texter.

Hur framtiden ter sig vet jag inte, men jag vet att det finns en önskan om att ge ut en bok med utdrag från bloggen. Det har ju blivit några ord och foton under årens lopp. Vi får se vad framtiden utvisar, man vet aldrig vad som händer.

Gäst nr 232

Den här veckan har vi en ny kompis på rehabläger. Gäst nr 232 heter Bosse och är en snart ett och halvt år gammal Jack Russell terrier. Bosse är en glad och framåt hund som gillar livet. Men det går lite väl fort av och till. Så därför är han här hos oss för att lära sig att tagga ner en smula, lyssna på andra och inte bara köra sitt eget race. Bosse har till exempel "tvångs-lekt" med andra hundar fastän dom inte alls ville, haft alldeles för bråttom på promenader och blivit alltför uppspelt alltför snabbt för småsaker. Så första dagen fick han börja med att ha en lektion med Robert, Emma och Hugo - för ingen av dom tillåter att nån dom inte känner börjar leka och hoppa upp på dom utan att först och främst gått igenom hälsningsritualen på korrekt sätt, samt att man behöver känna varandra lite grann innan brottningslekar kan börja. Bosse blev väldigt förvånad när hans vanliga uppförande inte uppskattades, men han lyssnade på sina nya kamrater och det startade en lång fundering hos honom; hur ska man egentligen uppföra sig som hund?

Gäst nr 232, Bosse.

Efter första lektionen har vi fortsatt arbetet med att lära Bosse allt om oss hundar. Han har varit på flockpromenad varje dag för att först och främst få ur sig lite energi och bli nöjd i kroppen. Han har varit med flocken ute på gården och då har han varit mycket duktig och uppmärksam på oss alla och uppfört sig mycket vänligt. Han studerar noga oss andra, funderar och kommer med frågor när det är nåt han inte förstår. Inne i huset är han lite ängslig och har haft svårt att koppla av. Men det kommer bli bättre om nån dag. Det blir ju väldigt många nya intryck och det kanske inte alltid är så lätt att sortera rätt och finna lugnet när man kommer till ett nytt ställe där allt är tvärtemot det vanliga där hemma. 

När det är dags för Bosse att åka hem om några dagar är planen att  jag ska förtälja lite mer om hur det har gått för honom.