Douglas och kompisar

Gäst nr 226, Douglas hade sina sista dagar med oss på dagis förra veckan. Ni som har skärpt minne kommer kanske ihåg att Douglas hade mycket att lära om att vara hund, när han började hos oss för dryga månaden sen. Därför kan jag glatt meddela att han utvecklades en hel del under sin tid här och mot slutet var en mycket tryggare och stadigare individ. Han var på gott humör, lekte med andra hundar, lät sig nosas på och kom glatt fram till Husse när han ropade på honom. Hans människor berättade att även dom märkte skillnad och tyckte att han lyssnade mycket bättre på dom och ville vara en del av gemenskapen i familjen. Det är så roligt när vi kan hjälpa våra kompisar att gå framåt i livet. En balanserad flock är precis vad oerfarna hundar som Douglas behöver! 

Douglas öppen och glad, intresserad och busig.

Puh, så trött man blir av att lära sig om livet!

För några dagar sen flög det in en Talgoxe i huset. Det är nog det mest dramatiska som hände i veckan som var. Förutom det var det mesta som vanligt. Härligt sommarväder. Glada kompisar. Flockpromenader och skogsturer. Ljumma, ljusa kvällar. Så härligt med sommar!

Den stackars Talgoxen som råkade flyga in i huset.

Ute på gården.

Siri laddar inför nästa busstreck.

Hjortar i hästhagen.

Ja, Robert. Du syns mycket bra.

Ljusa, ljumma sommarkvällar - det bästa väder som finns.

Spektakulär solnedgång - bra avslut på dagen.

Jo, förresten, dagen före midsommar var ju Husses kompis Happy Dogs här med sitt gäng på nio hundar och hälsade på en sväng, gick flockpromenad tillsammans, lekte ute i hundhagen och grejade ute på gården. Det var väldigt trevligt tycker jag, det var så roligt att träffa en hel annan flock glada hundar. Tyvärr tänkte jag inte på att ta några foton, så ni får helt enkelt lita på mig när jag säger att vi hade det väldigt festligt! Stadsborna uppskattade verkligen att få komma ut på landet en stund, springa i det höga gräset och njuta av en riktig skogspromenad. 22 hundar allt som allt var ute och gick med två människor. Robert tyckte det var superlattjo och var väldigt trött och nöjd när kvällen kom. Jag gissar på att alla nya kompisar också var rätt nöjda när dom kom hem igen!

Glad midsommar

Glad midsommar!

Hoppas ni har en väldans trevlig dag!

Gäst nr 228

Här har vi gäst nr 228. Hon heter Meja och en är nästan 5 år gammal Perro de Agua Español, Spansk vattenhund. Meja är en självständig och rätt så allvarlig dam som tycker mycket om att vara ute. Hon grejar på ute på gården, under söker spännande dofter och tittar på oss andra, men vill helst hålla sig för sig själv. Hon är inte så lätt att lära känna. Hon har varit här hela veckan men vi har inte lyckats komma henne speciellt nära. Men det gör inget, alla är vi olika och så ska det vara. Var sak har sin tid, som en klok gosse sa en gång.

Gäst nr 228, Meja.

Meja tycker det är väldigt kul att gå på flockpromenad. Hon hittade rätt så snabbt sin plats i gruppen för hon har gått på flockpromenad förut, när hon var med i en rastgrupp inne i stan där hon bor. Men Meja är inte speciellt sugen på att leka med nån. Robert har försökt några gånger, men då går hon bara undan och Robert ser lite besviken ut. Och mycket mer än så känner vi inte denna dam. För Meja är en sån hund som behöver behöver mycket tid och extra trygg miljö innan hon delar med sig av sina gåtfulla hemligheter.

Gäst 227

I helgen hade vi gäst nr 227 på besök. Han heter Henry, är tre år gammal och kommer från Tyskland om jag inte missminner mig. Han hade en svår start på sitt liv, men kom till slut till människor som ville hans bästa och som hjälpt honom att kunna lita på livet igen. Henry är lite blyg av sig och behövde ett par dagar på sig att se efter så att resten av oss var ok att umgås med. Det tyckte han till slut och var på väldigt gott humör igår, innan han åkte hem. 

Gäst nr 227, Henry.

Det var väldigt varmt i helgen, så vi har inte kunnat ta med Henry på nån flockpromenad - vilket vanligtvis är det bästa och enklaste sättet att få in nya gäster i gemenskapen. Istället har vi umgåtts på gården och pratat om ditt och datt, undersökt spännande dofter tillsammans och bara låtit honom vara med oss och känna sammanhållningen som vi har i flocken. Att få utrymme och tid är viktigt för hundar som Henry. Bekymrade hundar behöver få ta saker och ting i sin egen takt. Jag hoppas Henry kommer tillbaka snart så han kan få uppleva att gå på flockpromenad med oss. Jag är säker på att det skulle göra honom mycket gott.

Några bilder

Idag har jag inget av vikt att förtälja, men jag har samlat på mig några bilder från senaste veckan som jag tänkte jag skulle dela med mig av. Dom kan få tala för sig själv, en bild säger mer än tusen ord, som det sägs.

Hemma.

Robert är glad och tokig, som vanligt.

Jag har bra beskydd!

Depill.

Viggos favoritplats att vila på.

Sommarmys!

Hjortarna gick i hästarnas hage bakom ladan flera dagar i rad förra veckan.

Tuffa gänget. Fast väldigt mjuka tuffisar.

Ute på gården och grejar med viktigt hundgöra.

Ta hand om er!

Kvällstur i skogen

Dagen lider mot sitt slut, kvällen är varm och ljus. Värmen efter dagens soliga väder känns fortfarande i kroppen. Jag och Albin går ut i skogen för att svalka av oss, smälta dagens tankar och undersöka spännande dofter. Vi har Husse med oss. Gräset där skogen börjar har blivit högt men känns fortfarande mjukt under tassarna. Och den nu bleka lövmattan som täcker marken under bokarna krasar försiktigt där vi går. Solens sista tappra försök att värma oss för dagen lyser dämpat mellan träden. Det är stilla i luften och bara enstaka fåglar gör sig hörda.

Albin hittar spår efter hjort och inspekterar noga de dofter som dom lämnat efter sig. Själv letar jag efter en bra plats att rulla mig på. Det är så mysigt och Husse blir alltid glad när jag gör det. Till slut hittar jag en utmärkt plats och kastar mig på marken och rullar runt några varv. Det känns som om alla träden runt omkring hejar på mig och mina tokigheter. Livet är härligt!

Jag och Albin njuter av vår kvällstur i skogen.

Albin tycker det är rätt så roligt att leka modell.

Bokskog.

Mot nya äventyr.

Blå timmen och dess speciella ljus på himlen.

Väl hemma igen har det blivit dags för kvällsrutinerna. Emma ska ha sin "kvällsmacka" så hennes mage mår bra tills imorgon bitti. Hästarna ska ses till, vatten ska fyllas på. Alla behöver komma ut och göra sig nöjda inför nattens vila. Kvikk blir som oftast färdig först och väntar otåligt vid dörren på att få gå in och sova igen. Själv väntar jag till sist, för det är så skönt att bara vara ute under himlen såna här kvällar. 

Grattis Robert

Grattis Robert

på

5-årsdagen

önskar

Torsten, Albin, Emma, Hugo

Kvikk, My, Brasse,

Husse och Gammel-Matte!

Hipp hipp hurra

för Robert idag!