måndag, september 30, 2019

Förra veckan

Här kommer det några bilder ifrån förra veckan. Vi hade tre valpar här, något Emma tyckte var väldigt roligt. Hon har lekt med allihopa och varit så duktig med dom. Det märks att hon haft valpar själv och det känns som om hon missat sin egen barndom för hon leker och leker med dom - på samma sätt som dom små.

Annars har veckan varit som vanligt. Vi har grejat med vårt, umgåtts med alla kompisar, varit ute i skog och mark, lekt ute i hundhagen, varit ute på gården, druckit friskt vatten och ätit god hundmat.

Emma visar Inez hur man busar med gamla buskar.

LillZeke och Inez leker och står i.

Frazze och Emma i full fart. Albin och Tilda tittar på från behörigt avstånd.

Trötta valpar efter en massa lek ute på gården.

My och Albin på tur i skogen.

Tjohoo, vilken fin pinne!

Winnie, vår hästkompis .

Ute i hundhagen tillsammans med Husse.

Snabba tjejer, Kaysa, Sima och Siri.

Det är rätt så mysigt med hösten ändå.

Det är verkligen höstligt ute nu. Allt det gröna börjar sakta men säkert skifta färg till alla möjliga gula och orangea nyanser. Det är mycket moln på himlen, men solen glimtar fram lite då och då. Det verkar som det blir en lång höst i år. Vi får se hur det hela utvecklar sig.


fredag, september 27, 2019

Gäst nr 198

Det här är farbror Micco. Han är 12 år gammal och är en blandras av både det ena och det andra. Han är liten och kan vid fösta anblick se en smula rund ut, men det är han inte utan han har bara en kraftig benstomme. Micco är en glad farbror som mest lufsar omkring inne i huset och på gården, om han inte vilar eller håller koll på vad som händer i köket. Han är gärna tillsammans med Gammel-Matte och sover med extra-Matte (Husses syster) på nätterna - det tycker han är väldigt trevligt.

Gäst nr 198, Micco.

Micco hör inte så värst bra, men han klarar sig bra ändå, hälsar han. Om man vill honom nåt får man se till så han ser en, eller peta försiktig på honom. Då vaknar han till och kommer genast för att se vad som händer. Det är väldigt trevligt att ha Micco på besök, tycker jag. Dessutom ser han nästan ut som en miniversion av mig själv. Snälla farbröder som mest lufsar omkring och sprider hemtrevlig energi är minsann inte så dumt att ha som kompisar.


söndag, september 22, 2019

Tures rehabläger

Idag var det sista dagen som Ture var här på sitt rehabläger. Han har varit mycket duktig och mestadels varit lugn och nöjd. Han gjorde lite tokigt ett par gånger bara mot andra hundar och hade åsikter om vad dom fick göra och inte göra - fastän dom inte gjorde nåt dom inte borde göra. Så det har vi kunnat hjälpa honom med, att slappna av fast andra hundar tjoar och tjimmar, för det ska han ju inte bry sig om. Vad gäller bitandet när han blir uppspelt så har han inte visat nåt av den sidan alls här. Det var både bra och dåligt. Bra för att inte är sån när han får tillräckligt tydliga regler, gränser och begränsningar. Dåligt eftersom Husse inte kunde jobba på det specifika problemet här hemma.

Tures examensfoto.

Bus och lek ute i hagen tillsammans med oss andra.

Träning nere i byn.

Ture står där till höger och studerar oss andra och vår tysta kommunikation.

Flockpromenad i bokskogen.

Så idag körde Husse hem Ture till staden där han bor. Då visade Ture sin vanliga sida, berättade Husse för oss när han kom hem igen. Ture blev snabbt uppspelt och stimmig för ingenting. Husse jobbade med Tures mattar och dom övade tillsammans för att få bukt med Tures tokigheter - man behöver ju inte bli så exalterad att man bits, eller hur? En arbetsplan är nu satt i verket och Tures mattar har en hel del att öva och tänka på framöver.

Här hemma har vi diskuterad fallet och kommit fram till att Tures beteenden till stor del är inlärt, det är alltså inte instinkter. Att bli upprörd för småsaker och väldigt exalterad för ingenting har varit ett sätt för Ture att skaffa sig en uppgift, att rikta sin energi på något. Det kan bli så när hundar har "fel" sorts frihet, även om människor bara menar väl. Regler, gränser och begränsningar, motion och uppfostran är några av ingredienserna för ett hälsosamt hundliv. Det är även ett sätt att förtjäna kärlek, närhet och vänskap - för båda parter.

Att ha en del tokigheter för sig kan även vara ett sätt att försöka göra sin människa uppmärksam på att hen faktiskt är rätt så stressad, otydlig i vad hen vill eller kanske helt vilse i livet och ur balans i kropp och själ. Vi hundar har mycket att säga er människor, men ni behöver nog öva en del på att lyssna på oss - det tycker jag ni ska ta er en funderare på.


Gäst nr 197

Vi har en till valp på besök. Den här gången är det en 6 månader gammal Fransk bulldog som heter Frazze. Han är jätteglad hela tiden, följer noga efter Husse när vi är ute på gården, busar med lillZeke, springer så fort han kan med sina små ben ute i hundhagen och sen så sover han resten av dagen. Han är en helt vanlig valp som bara är glad och busig - precis som det ska vara.

Gäst nr 197, Frazze.

Och så retas han en smula med oss när vi ska vila eller sova. Då försöker han få igång oss, men oftast lyckas han inte eller så flyttar Husse på honom så vi får vara ifred. Bus och lek är viktigt, men det är minst lika viktigt att få lugn och ro. Mycket mer än så har jag inte att förtälja om Frazze. Han är ett litet charmtroll som sprider positiv energi omkring sig. Det är väldigt trevligt att ha honom på besök!


onsdag, september 18, 2019

Gäst nr 196

Inez heter gäst nr 196. Hon är en Dansk-svensk gårdshund och är bara 12 veckor gammal. Hon har varit här över dagen bara ett par dagar och hon har tyckt det varit så spännande! Fast hon är en liten försiktig fegis ibland, igår var det lite läskigt med så många nya bekantskaper, men idag har hon bara varit på glatt humör och lekt och stojat med lill-Zeke.

Gäst nr 196, Inez.

Igår fick hon bara träffa oss som är vana och extra snälla med valpar. Det var med skräckblandad förtjusning hon hälsade och nosade på oss. Själv fick jag hjälpa till och vara valpvakt inne i köket och det tyckte Inez var lagom sällskap. Men idag har hon vid gott mod och - med en hel del försiktighet - hälsat på många nya kompisar. Det var mycket bra jobbat av henne att modigt ta sig an att bli nosad på och nosa på andra. Dessutom hittade hon och lill-Zeke varandra och dom har lekt halva dagen, både ute på gården och inne i köket. Dom har haft superkul och jag gissar på att när Inez kommer och hälsar på igen nästa vecka kommer hon leta efter lill-Zeke på en gång! Jag ska se om jag kan få några roliga foton på busfröna då.


tisdag, september 17, 2019

Gäst nr 195

Det här är Ture, gäst nr 195. Ture är här på träningsläger den här veckan så att Husse ska kunna komma fram till varför han biter sin matte när han blir uppspelt. För det låter rätt så jobbigt och det ska inte behöva vara så. Ture är snart 3 år gammal och är en Parson russell terrier. Han är en glad grabb och han tycker det är väldigt spännande att vara här och hälsa på oss.

Gäst nr 195, Ture.

När vi är ute på gården studerar Ture oss andra hundar mycket noga och funderar över det förmånliga samspelet vi har oss emellan och med Husse. Han verkar tycka det är mycket intressant och ser ut att vilja lära sig om det han också. Det ska vi försöka med och Husse får ta hand om det uppspelta bitandet. Mer om Ture och hur det gått för honom i slutet på veckan.


lördag, september 14, 2019

Hej då, Berta

Nu kommer en bra och glad nyhet och det är att Berta har hittat sin nya familj och flyttade igår. Berta är väldigt nöjd med sin nya matte och husse. Nu får hon all den tid och uppmärksamhet som hon behöver. Vi har fått fina rapporter om att allt går väl och att alla tre trivs mycket bra med varandra.

Berta ser fram emot att få vara i centrum, så som hon faktiskt behöver.

Vi önskar dig allt det bästa Berta och lycka till i livet!


fredag, september 13, 2019

Grattis Emma


Grattis Emma
3-årsdagen


önskar

Torsten, Albin, Hugo, Robert, My
Tilda, Kvikk, Brasse, Tippen
och dina människor.

Vi är så glada för att du kom till oss!

Hipp hipp hurra för Emma idag!


torsdag, september 12, 2019

Höstligt

Det känns som om hösten är på gång. Vädret har slagit om ordentligt från den sköna sensommarvärmen som var för ett par veckor sen. Det är betydligt svalare, en del regn och Husse har långbyxor igen. Men det är som det ska vara, även om det kanske känns lite tråkigt enligt en del. Än är det många dagar kvar med grön skog och gräsmatta. Och efter det blir det vackert orange och gult ute i skog och mark med frisk, härlig och klar luft. Det är inte så dumt det heller, tycker jag!

Skönt att vila inne i köket, tycker Chilli.

Zeke med flera är inte helt nöjd med vädret...

Glada ungdomar busar ute i hundhagen.

Sällskap på familjepromenaden.

Emma gjorde illa en tå för några dagar sen. Det betyder att hon måste vara stillsam och försiktig. Ni kan tänka att hon tycker det är jättetråkigt! Hon busade med Robert när hon gjorde sig illa, för hon kan bli rätt så intensiv när hon blir uppspelt och råkade trampa fel, helt enkelt. Dessutom är hon inte lika stark i kroppen som hon vill vara och är ibland lite klumpig då kroppen inte orkar vara lika snabb som hon tycker att den ska vara. Så nu äter Emma medicin och Husse får hjälpa henne att vara stillsam genom att ha henne i koppel. Men hon är nästan helt läkt och väntar så tålmodigt hon kan på att få springa ikapp med Robert igen.

Ont i tassen - i lilltån rättare sagt. Titta man noga syns det att hon avlastar den och står mer på insidan av tassen.

Men nu är det dags för kvällsrundan säger Husse. Ska bli skönt att få gå och sova sen!


fredag, september 06, 2019

Gäst nr 194

Här har vi Boss. Han är gäst nr 194. Boss är en 1½ år gammal grabb och är av rasen American Bully. Det är ungefär som en blandning mellan Engelsk Bulldog och Amstaff. Boss är en glad och framåt hund, lite för framåt ibland, som tycker det är lite svårt att umgås med många hundar samtidigt. Därför har Boss mest varit med Hugo, som hjälper honom och berättar och visar hur han bör uppföra sig. Boss kommer därför bra överens med Hugo och dom brukar greja ute i hundhagen tillsammans. Det tycker Boss är jättekul och han springer så snabbt hans små ben kan medan Hugo småjoggar bredvid.

Gäst nr 194, Boss.

Boss hade inget vidare bra start på livet har han berättat för oss. Men nu har han det bra med en engagerad Matte som vill honom väl och att han ska lära sig både det ena och det andra. Det tycker jag låter bra och det ska bli spännande att se hur Boss utvecklar sig till framtida besök. Jag hat tipsat honom att om han tänker på att slappna av i kropp och knopp, kommer det mesta att gå alldeles utmärkt.