Vinter

Nu är det minsann riktiga vintertider. Snön ligger överallt, det är kallt och luften är krispig. Det är faktiskt riktigt mysigt, tycker jag. Det tycker dom flesta av oss här hemma. Minst nöjd är Brasse, för han avskyr snö och kyla. När vi är ute på gården är han den som först blir nöjd och vill gå in igen. Medan jag själv tycker det är jätteskönt när det är lite kallt ute. Det är mysigt att rulla sig i snön, kul att leka i snön och dessutom smakar den gott. Hugo är nog den som är gladast av oss allihopa i snön. Han är så nöjd, men han är även lite tokig för han äter så mycket snö att han bli jättekissnödig flera gånger om dagen!

Husse har varit lite trötter idag. Så jag sa åt honom att idag räcker det att vi tar en stilla familjepromenad tillsammans på snövägarna i bokskogen. Jag förstår inte varför, men ni människor verkar tycka det är fel att vila när man är trött. Det är jätteknepigt, för att vila när man är trött är ju det bästa som finns! Annars mår man ju inte bra och inte orkar man med allt kul som dagarna bjuder på heller, om man inte vilar när man behöver. 

Ute på flockpromenad med Husse. Hugo lyssnar efter en sån där sågmaskin...

Oroa er inte över våra gäster och kompisar, dom har varit ute på gården så gott som hela dagen, förutom när vi var på vår promenad, så dom går det ingen nöd på. Dom leker i snön, nosar på alla spännande dofter, springer ikapp och brottas. Ute på gården är det oftast lite lugnare men när dom eller vi alla tillsammans är ute i hundhagen går det oftast undan må ni tro. Det blir många springa-ikapp-lekar och ibland springer Tintin efter en bil längs med stängslet. Han är fasligt snabb och efteråt är han supernöjd!

Tintin.

Viggo och Max, som ingendera är speciellt förtjust att vara med på bild.

Jag hoppas det fina vintervädret håller i sig. Det är ju som sagt jättekul med snö. Dessutom är det bra, för man slipper torka tassarna när man ska in när det är så här kallt. Egentligen är det väl inte jobbigt att torka tassarna, men att sitta och vänta på sin tur att bli torkad är rätt så tråkigt. Men nog om detta, nu måste jag se efter vad det är Robert skäller på...

Skogstur

Att vara ute i skogen är bland det bästa jag vet. Det är så lugnt och stilla, mysigt och roligt. Idag var jag Albin, Robert och Emma ute på en skogstur. Husse var också med, så klart. Robert och Emma var lite lagom galna och lekte hela tiden. Dom sprang ikapp, hade dragkamp med diverse pinnar, rullade sig i för vissa andra otrevliga lukter, hoppade över stock och sten och plaskade i halvfrusna vattenpölar. Jag och Albin tog det lite sakligare, nosade på alla spännande dofter och lekte betydligt lugnare med varsin pinne.

Så mysigt det är att vara ute i skogen.

Det som är roligast är ju att utforska skogen. Alla nya dofter som kommit fram sen förra gången, träd som fallit i vinden eller av maskiner öppnar en helt ny värld, redo att undersökas. Att räkna hur många olika hjortar man känner doften av, eller hur många kaninspår man kan hitta, sånt ger oss hundar mycket stor glädje och tillfredsställelse. Dessutom får man använda kroppen och hitta bra tassfäste, balansera och hoppa och skutta. Det ger bra motion och om man är som Robert kan det bli ett ordentligt träningspass att vara ute på skogstur!

Sol!

Idag fick vi äntligen en solig, torr, kall dag med snö! Det känns som om det var jättelänge sen sist! Men det är nog mest för att det regnade i flera dagar innan det blev idag. Så idag har vi varit ute massor. Vi har grejat och lekt ute på gården, busat ute i hundhagen och varit på flockpromenad. Solskenet gjorde oss mycket gott, mitt på dagen kändes som om vi var vakna på riktigt - inte bara halvvaken som det kan kännas när det är blött och tunga moln ute. Våra kompisar var extra glada idag och njöt av allt det fina vädret bjöd oss på. Nu råkade det inte fastna så många kompisar på bilderna idag av nån mystisk anledning... kan det vara som så att det är vissa som har lättare att hamna på bild, månne?

Lilla Clara har blivit så tjusig.

Emma och Robert leker dragkamp med nån gammal stolpe dom hittade.

 

Hugo och Robert brukar hjälpa Husse att hålla koll på gården och se till så att alla sköter sig.

När vi var ute på flockpromenad idag så tyckte Emma det var jätteroligt att ta sönder alla frusna vattenpölar hon hittade. Ni vet hur det låter när man trampar på sån is. Det tyckte hon var jätteroligt! Hon stampade med framtassarna på isen och blev supernöjd varje gång det roliga ljudet uppstod. Sen lufsade hon vidare och spanade efter nästa pöl att leka med.

Emma.

Efter den här sköna, soliga dagen ska det bli gemytligt att få gå sova. Nu är det nog dags att göra kvällsrundan, jag ska se vad Husse håller på med och säga åt honom att vi ska gå ut nu.

Välkommen Zorro

Det här är vårt senaste tillskott som tillfällig familjemedlem. Han heter Zorro, är 6 och ett halvt år gammal och är en blandras mellan Flatcoated Retriever och Golden retriever. Zorro är snäll men har inte så värst mycket livserfarenhet. Han förstår inte riktigt hur man ska umgås med andra hundar och blev förskräckt när Hugo skakade på sig när vi var på promenad idag. Så det verkar som om Zorro har en del att lära. Men han verkar mycket ivrig att få lära sig om livet och det är ju väldigt positivt.

Zorro.

Zorro har bara varit hos oss ett par dagar, så vi känner honom inte så väl än. Det han behöver hjälp med först och främst är att gå ned i vikt och lära sig hundvett och -etikett. Förutom det verkar han inte ha några problem, så vi hoppas att han inte ska behöva stanna hos oss så länge, utan att rätt hem väntar därute på Zorro. Men fram tills dess ska det bli många promenader, spring och lek i hundhagen, övningar för nosen och umgänge med alla hundar som kommer och går på vår gård. Det ska bli trevligt att lära känna Zorro och hjälpa honom att hitta sig själv och bli balanserad. 

Välkommen till oss Zorro!

Igår

Igår var det toppenbra väder. Det var ett par minusgrader och torrt. Det är det bästa vintervädret, förutom när det är ordentligt med snö. Vi slipper torka tassarna flera gånger om dagen och man får bra fäste när man leker och busar. Idag har det varit tvärtom, plusgrader och blött. Backen har varit hal och lerig. Men som jag sagt förr, så är det med vädret - det är bara att anpassa sig så gott det går. 

Ute på gården och grejar.

Robert busar för fullt!

Flockpromenad i bokskogen med lilla Clara (tredje från höger).

Vi har lilla Clara (gäst nr 136) på besök igen. Hon har blivit så stor och fin. För nu är hon nästan 11 månader, jämfört med 3 när hon hälsade på första gången i somras. Vi tog med henne på flockpromenad igår och det tyckte hon var jättespännande. Hon gick mellan mig och Hugo och tyckte det var jätteroligt att komma ut med flocken. Hon var väldigt duktig och lufsade på tillsammans med oss i rätt tempo, hela vägen tills vi var hemma igen. Bra jobbat Clara!

Soligt i hagen

Här kommer några bilder från några dagar sen, när vi var ute i hundhagen och grejade. Jag kommer inte så noga ihåg vilken dag det var eller om det var nåt speciellt vi gjorde. Jag har för mig att vi mest njöt av solskenet. Och det är ju inte så dumt, tycker jag.

Emma och Robert trivs mycket bra tillsammans och har väldigt kul ihop. Vi andra kollar läget med stora Moa.

Robert.

Det är mysigt att bara vara ute och greja i friheten.

"Kvikk, vad tuggar du på?"

Lilla Albin ser ut över sina ägor.

Man ska ta vara på dom små stunderna i livet. Att leka ute i hagen i vintersolen, det är en sån stund.

Gäst nr 168

Vi har en ny gäst hos. Han heter Leo och är gäst nr 168. Leo är 8 månader gammal och kommer från ett land som heter Grekland. Han är en blandras, men vad han har för raser i sig är okänt. Men han påminner om en slank och liten labrador. Leo har nyligen kommit till Sverige och han bor numera tryggt och säkert med sin nya kompis Laban (gäst nr 76).

Gäst nr 168, Leo.

Leo är en glad men försiktig krabat. Han är artig och lyssnar så noga han kan på oss andra, för han vill inte råka vara till besvär. Han tycker det är jätteroligt att vara ute på gården, ute i hagen och att gå på flockpromenad. Att använda sin nos är han är väldigt duktig på och han undersöker noga alla dofter han stöter på. Han springer inte så värst mycket, utan lufsar snarare kvickt omkring när vi är ute.

Leo litar inte så värst mycket på människor än. Det respekterar Husse och låter Leo hålla det avstånd han själv vill och försöker inte komma nära eller klappa honom. Det uppskattar Leo och Husse blir mer och mer intressant. Vi har flera gånger sett Leo följa efter Husse och titta nyfiket på honom. En mjuk blick eller att visa förståelse är minst lika bra som en klapp på huvudet - speciellt när man tycker att människor är lite läskiga.

Välkommen hem Emma

2019 börjar med en glad nyhet och det är att Husse

kommit fram till att Emma ska få stanna hos oss för evigt.

Emma och jag ute i eftermiddagssolen.

Välkommen hem Emma!