Hösten är kommen

Nu är det höst på riktigt. Det blåser ofta om dagarna, det kallt på morgnarna, luften är krispig, träden börjar tappa sina löv så smått och himlen är höstblå. Det är egentligen inte så dumt, men det blev ju höst på en dag bara. Man hann ju inte förbereda sig riktigt. Men så är det och det är inget att bry sig om eller försöka göra nåt åt. För vädret gör som det vill och vi får vackert anpassa oss helt enkelt, även om vissa av oss (läs Husse) inte "var färdig" med sommaren och redan längtar till nästa sommar...

Ute på gården.

En morgontrött Max.

Kaysa och Nelson.

Det är ju faktiskt grönt och skönt ute, ja alltså löven på träden är ju kvar i en månad till. Sen blir det väl vintergrått igen. Vi får hoppas att det kommer ett lagom lager snö som ligger kvar tills det blir vår. Så det blir ljust och kul över vintern. Men som sagt, det är ju ett tag kvar innan dess. Nu ska vi njuta av det som är nu och fascineras över hösten alla färger och krispiga luft med många flockpromenader, bus i hundhagen och vi ska greja ute på gården så mycket vi orkar!

Morgonpromenad

Idag skötte sig Husse exemplariskt och tog med oss ut på flockpromenad innan frukost. Det är den bästa av promenader! Kliva upp, sträcka på sig, gå ut på gården och greja en stund för att sedan gå ut och gå - det är den bästa starten på dagen! Då har man verkligen gjort sig förtjänt av en god frukost!

Fotopaus på morgonpromenaden.

Robert tyckte väl det var si så där med att gå ut på promenad det första han gjorde idag. Han är väldigt morgontrött och vill helst ha sovmorgon varje morgon. Och innan han kliver upp överhuvudtaget så ska han ha en lång kram av Husse, annars ligger han bara kvar. Vi andra tyckte i alla fall att det var en toppenstart på dagen. Och även om Robert var trött gjorde det även honom gott att komma ut en sväng före frukost.

Gäst nr 152

Det här är Fia. Hon är gäst nr 152. Fia är en liten blandras mellan Papillon, Jack Russell och Shih tzu och hon är 1 år gammal. Fia var här och hälsade på några dagar för att träna sig på att umgås med andra hundar - social träning, heter det visst. Det gick väldigt bra för henne, hon hann lära sig mycket. Första dagen skällde hon ut oss allihopa och ingen fick komma fram till henne. Sen igår, när hon åkte hem, gick hon glatt omkring på gården tillsammans med hela flocken och tyckte det hela var väldigt ok och till och med ganska så trevligt. 

Gäst nr 152, Fia.

Fia var en osäker liten dam när vi först träffade henne. Hon hade nog haft en mindre gynnsam start på livet och då kan det bli som så. Det mesta var läskigt, att bli nosad på och att nosa på andra hundar. Bättre att skälla bort dom så man slipper ta tag i situationen, var Fias motto. Men det hoppas jag att hon ändrat på nu. Åtminstone börjat ändra på det, vilket jag tror att hon gjort. Hon lekte med valpen Chewbacca igår, och han fick ju absolut inte komma nära första dagen. Det tycket jag var bra gjort av Fia, att släppa det gamla läskiga så pass snabbt och ha roligt tillsammans med nya kompisar istället. En av fördelarna med att vara hund - att leva i här och nu!

Gäst nr 151

Nu ska jag berätta lite grann om gäst nr 151, Saffie. Hon är en Border Collie som är 1 och ett halvt år gammal. Hon har varit hos oss några dagar och mycket har hänt med henne. För när hon kom var hon jätteblyg! Men nu trippar hon omkring på gården, stolt och glad, och tycker det är så roligt att vara hos oss. Hon är väldigt vaken och studerar noga allt som händer på gården. "Varför springer han dit och vad gör hon där borta egentligen?" ser hon ut att fundera över, för att sedan följa efter och se vad som händer.

Gäst nr 151, Saffie.

Första dagarna fick Saffie gå på promenad själv med Husse. Att gå på flockpromenad hade varit läskigt för henne, med så många hundar så nära som hon inte kände. Men nu går hon mellan mig och Husse och tycker det är jätteroligt att vandra framåt tillsammans. När vi är ute i hundhagen leker hon ungefär på samma sätt som Kvikk - hon vallar oss andra. Eller så grejar hon på med sitt och undersöker spännande dofter och njuter av solen och friheten.

Som väntat tycker Saffie väldigt mycket om Husse. Hon blir så glad när han ropar på henne och skyndar sig fram för att bli klappad. Hon titta med mjuk blick på honom och gör sitt bästa för att lyssna så noga hon bara kan på honom. Saffie har ganska många dagar kvar och det ska bli kul att se hur modig och framåt hon hunnit bli när det blir dags för henne att åka hem igen.

Grattis Göran

Grattis Göran

på

2-årsdagen

önskar

Torsten, Albin, Hugo, Robert, Tilda,

My, Brasse, Kvikk

dina kompisar

och dina människor!

Utsikten i september

Idag tog jag med mig Tilda för att gå till stora kullen och ta månadens bild på utsikten. Tilda tyckte det var väldigt mysigt och det tyckte jag också. Det var trevligt att komma ut en liten stund och kunna göra lite som man vill, utan en massa busiga ungdomar som alltid behöver vägledning. 

Septemberutsikten.

Väl upp på kullen tittade jag och Tilda på utsikten, nosade på alla spännande dofter och njöt av friden. Det var väldigt stilla och solen värmde alldeles lagom. Mycket mer än så hände det inte, men det var som sagt väldigt mysigt och promenaden till och från kullen var väldans gemytlig den också. Så för att sammanfatta var jag och Tilda ute på ett alldeles lagom och väldigt trevligt äventyr idag!

Gäst nr 150

I dagarna tre har vi haft gäst nr 150 på besök. Hon heter Ziva, är nästan 6 månader gammal och är en blandras med Mastiff, Rottweiler, Boxer, Shar pei och Samojed. Ziva bor tillsammans med Jambo (gäst nr 90), som också var här och hälsade på. Ziva är en glad och lekfull liten dam. Hon har lekt med Nelson och Kaysa halva dagarna, vilket alla tre har tyckt varit jättekul! Speciellt att springa ikapp i hundhagen!

Gäst nr 150, Ziva.

Andra halvan av dagarna har Ziva vilat, nosat omkring på gården, ätit mat och sovit. Precis som det ska vara när man är valp. Hon är väldigt trevlig och det ska bli kul att se hur mycket hon vuxit nästa gång vi träffas.