Grattis Hugo

Grattis Hugo

på

4-årsdagen

önskar

Torsten, Albin, Robert, Tilda, My, Kvikk, Brasse

och dina människor!

Varmt uti vår hage

Vilket väder vi har! Det har varit sommar i flera veckor, känns det som. Det är verkligen jättehärligt efter den blöta, kalla tid som var i vintras. Vi njuter av solen och värmen, må ni tro. Vi är ute så mycket vi orkar om dagarna, grejar på med hundsysslor och umgås tillsammans. Vi är ute på flockpromenad i skogens skugga, leker ute i hagen och sen går vi in till svalkan och vilar skönt.

Här kommer några bilder från igår när vi var ute i hundhagen och lekte och myste i solens värme.

Uti vår hage.

Supermysigt med sommar!

Viggo pustar ut en sväng när solen gick i moln.

Dante älskar solens värme och är mer än gärna ute hela dagen.

Rwoarr, jag ska minsann ta dig, grästuvan!

Siri badar i "vattenskålen". En del tyckte det var en mindre bra idé...

Superhärligt att vara fri och springa precis som man vill!

Vi har det bra nu vi. Inget evigt torkande av tassar, det är ljust länge om kvällarna och våra kompisar njuter av sällskapet och det vi tar oss för om dagarna. Det känns lugnt och skönt om dagarna, helt enkelt. Det är fortfarande väldigt tomt utan vår farbror Ville... och det kommer det ju alltid vara. Men det börjar kännas bättre i alla fall. En dag och en sak i taget.

Nu njuter vi av solen, värmen och den blå himlen så länge den varar. Om några dagar ska det komma en ny kamrat på träningsläger, så nu laddar vi inför att hjälpa honom till en mer balanserad tillvaro. Alla kommer att få hjälpa till och jag tror det hela kommer gå bra, även om Husse räknar med några tuffa dagar när kamraten kommer. Det ska bli intressant och jag kommer att berätta om det äventyret om några dagar.

Gäst nr 135

Igår började det en ny dagiskompis hos oss. Han heter Dante och är en korthårig vorsteh på 3 år. Han är en stilig herre som är vänlig och glad och jag tror han kommer trivas bra hos oss om dagarna. Vi trivs med att ha Dante här i alla fall och det ska bli trevligt att lära känna honom.

Gäst nr 135, Dante.

Dante är en glad typ som verkar tycka om livet. Han lufsar omkring på gården när vi är ute och grejar, nosar på alla dofter, är artig mot oss andra och har även känt sig så pass hemma att han lekt med några av de andra en smula. Det är braiga tecken så här på två dagar bara. När vi varit ute på flockpromenad har Dante gått mellan mig och Husse och tyckt det varit jätteroligt att vandra tillsammans med oss. Han anstränger sig för att passa in i flocken och gör sitt bästa för att lyssna på Husse. Jag tror Dante kommer passa in mycket bra här hos oss och att vi kommer ha många roliga stunder tillsammans med honom allihopa.

Grattis Branson

Idag är det ett år sedan Branson kom hem till oss. Eftersom vi inte vet hur gammal Brasse är så tycker jag det passar bra att fira hemkomstdagen istället. Brasse har till och med två hemkomstdagar om året, för hans Matte (Husses syster) firar deras första dag tillsammans i februari. Jag tycker vi ska ha en egen dag med Brasse, för han bor ju med oss nu, och dessutom har vi då har en bra anledning att få smaka mera tårta!

Grattis Branson

på

1-års hemkomstdagen

önskar

Torsten, Albin, Hugo, Tilda, My, Robert, Kvikk

och dina människor.

Och välkommen hem Brasse!

Grattis Torsten

Grattis Torsten

på

9-årsdagen

önskar

Albin, Hugo, Tilda, Robert, My, Kvikk, Brasse

alla dina kompisar

och dina människor!

Tack för allt du ger oss Torsten

Du är bäst!

Stellas examen

Idag var det sista dagen på Stellas träningsläger. Det gick verkligen alldeles utmärkt för henna att vara här och lära sig om livet. Hon har träffat 32 hundar som alla hjälpt henne, mer eller mindre och alla på sitt sätt. Från att ha varit bekymrad och förvirrad åkte hon hem idag som en lugn och stolt liten dam. Hemma kommer hon och hennes matte att jobba vidare för att behålla balansen och utvecklas tillsammans.

Stellas examensfoto.

Hoppas vi ses snart igen Stella och lycka till ute i stora världen!

Stellas träningsläger

Som kanske bekant har vi en kompis på träningsläger, lilla Stella. Jag kan berätta att det går väldigt bra för henne och så här två dagar före hemfärd tänkte jag det kunde passa bra att berätta om hennes bravader och äventyr. Stella hade en usel uppväxt som liten valp på grund av oseriös uppfödare och visste därför inte speciellt mycket om hundar eller världen när hon kom till sin matte. Dom två kämpade på tillsammans, men ibland behövs det ett gäng hundar för att man ska kunna komma vidare. Därför har Stella varit här, för att få lära sig om hundvärlden och det mesta som hör den till.

När Stella kom hit var hon väldigt bekymrad och osäker på det mesta, hade svårt att gå i koppel och tyckte dörrar var konstiga. Jag kan glädjande meddela att Stella nu är en kavat, positiv och glad liten dam. Hon är lugn, eftertänksam och inte alls bekymrad längre. Hon tycker det är jättelajbans att gå ut på promenad, men dörrar och öppningar är fortfarande lite knepiga. Det kommer Stella att få jobba vidare på med sin matte ett tag framöver.

Stella ute i skogen.

Mitt i smeten med sina nya kompisar.

Ute på äventyr uppe på stora kullen.

Träning ute på byn.

Kanske det är nån av er som är nyfiken på vad vi har gjort för att hjälpa Stella? Vi har mest erbjudit lugn vänlighet och tryggt sällskap att se upp till. Det har räckt för att locka fram alla hundinstinkterna i Stella som gjort att hon hittat tillbaka till hunden i sig. Husse har också hjälpt till och varit en lugn och trygg flockledaren åt Stella. Det är han åt oss alla och det betyder att han vägleder och beskyddar oss, håller koll på omvärlden och tar hand om oss. Det betyder så klart mycket att slippa bekymra sig om allt, speciellt när man är liten valp.

Stella har blivit god vän mer Robert. Dom har lekt och busat inne i huset, delat på tuggeben och vilat tillsammans. Att ha en kompis som man kan ha kul med och vara nära är viktigt för oss hundar, så Robert har haft en stor del i Stellas rehabilitering. 

Utöver det är det egentligen inget speciellt vi har gjort för henne. En trygg flock, fysisk aktivitet och mental stimulans har för Stella varit tillräckligt för att hitta tillbaka till balansen i livet och till hunden i sig själv. Nu väntar hennes matte på att Stella ska komma hem igen, så dom kan börja om tillsammans och jobba vidare för att behålla den lugna, positiva hunden som Stella har blivit.

Gäst nr 134

Dags att presentera gäst nr 134. Hon heter Saga och är en 3 år gammal Labrador retriever. Hon har faktiskt varit här en dag förut, men det var i samma veva som vår farbror Ville behövde åka till veterinären, så den gången fanns det ingen tid till att berätta om Saga. Det finns istället nu och Saga är en glad och sprallig dam som är snäll och som har ganska så bråttom i livet.

Gäst nr 134, Saga.

Det mesta Saga tar sig för går snabbt. Att äta mat, hälsa på nya kompisar, springa och gå på promenad. Tålamod verkar inte vara Sagas starkaste sida. Men Saga är vänlig, glad och tycker livet är lajbans och det är minsann inte så dumt. Tålamod kan man ju alltid lära sig dessutom.

Saga verkar tycka det är väldigt fascinerande att vara tillsammans med många hundar på en gång. När vi är ute i hagen ser hon ut att njuta av varendaste sekund. Att gå på flockpromenad tycker hon är jättekul och att vi är så många tycker hon är väldans trevligt. Men hon tycker det tar för lång tid när vi ska göra oss i ordning inför promenaden och skulle gärna ha ett snabbare tempo ute på vägarna. Fast det gör inte så mycket, det är trevligt och kul när våra kompisar trivs hos oss!

Utsikten i maj

Idag har jag varit upp till stora kullen igen, för mitt månadsprojekt. Den här gången hade jag sällskap av Albin, Robert, Doris och vår lägerkamrat Stella. Äntligen är det grönt ute igen och det är verkligen så härligt! Sommaren står för dörren och det har vi verkligen väntat länge på!

Majutsikten.

Att gå upp till stora kullen tyckte Stella var jättespännande. Hon kämpade på bland alla de små buskarna, stenar och grenar och tyckte det var roligt hela tiden. Vi undersökte spännande dofter tillsammans, tittade ut över landskapet, lekte med pinnar och njöt av solen och värmen. Sen gick vi hem för att dricka vatten och vila efter ett spännande äventyr.

Gäst nr 133

Vi har gäst nr 89, Chorro, på besök igen. Och den här gången har han med sig sin nya kamrat som heter Enzo. Gäst nr 133 är även han en Borderterrier och han är nyss fyllda 1 år. Enzo är en sprallig och glad krabat. Men som dom flesta unghundar har han mycket kvar att lära om livet och dess mysterier.

Gäst nr 133, Enzo.

Enzo och farbror Chorro.

Enzo tycker det är mycket spännande att vara på besök hos oss. Han undersöka noga och länge alla dofter han hittar, tycker att han ska få nosa på alla kamrater utan att själv bli nosad på (exempel på livets mysterier som unghundar behöver lära), har allmänt ganska bråttom i livet, men att gå på flockpromenad tycker han är toppen och han ser ut att njuta av varje steg han tar med oss. Utom de tillfällen han blir trängd mellan två större hundar (även det exempel på unghundars oerfarenhet). Inte lätt att vara både ung och liten alla gånger. Enzo kommer nog vara en smula klokare på livet när han kommer hem igen och det är ju inte så dumt.

Gäst nr 132

Vi har en ny gäst på besök och den här gången är det träningsläger på schemat. Gäst nr 132 heter Stella och är bara tre och en halv månad gammal. Hon hade en usel start på livet för hennes uppfödare var väldigt oseriös och egentligen inte alls intresserad av hundar eller valpar. Det är  verkligen mycket sorgligt att det finns såna typer...

Stella är därför osäker på livet och världen. Hon fick aldrig chans att lära sig allt det där man behöver lära sig som liten valp. Vi ska göra vårt bästa för att locka fram hennes instinkter och jag kan meddela att så här efter ett dygn hos oss har hon kommit en bra bit på väg i sin utbildning. Hon har hunnit träffa 14 hundar hittills och hon har gjort det med bravur. Hon har varit nyfiken och positiv till alla nya bekantskaper och verkar ivrig att få lära sig och komma vidare i livet.

Gäst nr 132, Stella.

Det vi ska göra för att hjälpa Stella är att bara låta henne vara med i flocken för att lära sig hundspråket, hundvett och -etikett och att hitta tillbaka till en balanserad sinnesstämning. Idag till exempel har vi varit ute på gården och grejat. Stella är med i flocken och studerar noga oss alla och vad vi gör och varför. Ibland blir hon lite förskräckt, om vi till exempel busar och leker för mycket eller för nära henne, och då går Husse in och hjälper henne att ta itu med det som var läskigt. Att känna efter och nosa och titta noga har räckt för att Stella ska förstå att det ju inte alls var så värst läskigt egentligen.

Idag har vi även hunnit med att gå ut på äventyr i skogen, jag Albin och Stella. Hon tyckte det var jättespännande och hade väldigt roligt. Hon sprang, skuttade och hoppade, lekte med pinnar och undersökte noga allt som kom i hennes väg. Det var väldigt bra för henne och vi ska gå fler skogsturer i dagarna som kommer. Men nu ligger hon och sover, för det är ganska jobbigt att vara liten valp, så mycket att lära och så många intryck att sortera i drömmarnas land.