Gäst nr 87 och 88

Idag har jag blivit kallad Farbror Torsten nästan hela dagen. Det är vår nya valpgäst Max som kallat mig så. Han är gäst nr 87 och gäst nr 88 är hans kompis som heter Viggo. Max och Viggo ska vara hos oss om dagarna lite då och då. Max är en Border Collie som bara är 5 månader gammal och Viggo är en Dansk-Svensks gårdshund som är 1 och ett halvt år.

Gäst nr 87, Max.

Max har haft många frågor och funderingar under dagen. "Farbror Torsten, varför gör den där lilla hunden så där? Varför är du så stor?" och liknande har det låtit mest hela dagen. Jag har gjort mitt bästa för att svara och det verkar som jag gjorde ett bra jobb, för han blev alltid nöjd med mina svar. Men jag tror dagens höjdpunkt för Max var att få följa med oss på en skogstur. Det var jag, Ville, Albin och Hugo som visade Max vår fina skog. Han tyckte det var jättespännande och hade det superroligt! Han nosade på allt som vi nosade på, försökte springa ikapp med oss, fick en pinne i huvudet, klättrade på stenar och tyckte att allt i skogen var jättekul.

Gäst nr 88, Viggo.

Viggo har inte riktigt haft tid att umgås idag, utan har mest gått omkring och nosat på gården och noga undersökt alla dofter han stött på. Han behöver nog några dagar att nosa in sig, sen tror jag nog att vi ska kunna lära känna honom också. Han är i alla fall snäll, så det ska nog inte bli några bekymmer, bara han får undersöka gården i sin egen takt först.

Busande labradorer

Nu ligger jag efter igen. Jag har ju roliga bilder från i fredags och helgen! Bonnie och Enzo tyckte ju väldigt mycket om varandra, som jag berättade i förra inlägget. Dom lekte jättemycket och hade det så skoj tillsammans. Dom tycket nog bäst om att brottas. Enzo låg på rygg och Bonnie lek-bet på honom, så som vi hundar brukar göra. Det såg tokigt ut och efteråt var dom supernöjda!

Bonnie och Enzo busar!

Zeke tyckte det var ganska tarvligt av Enzo att bara leka med Bonnie istället för honom. Han försökte vara med ett par gånger, men lyckades inte få komma med i leken. Så kan det gå ibland Zeke, inget att bry sig om. Så idag när Bonnie åkt hem igen, var Zeke väldigt glad över att få leka med Enzo igen - bara dom två!

Helgen som var bjöd på både trevligheter och mindre bra saker. Till exempel så åskade det jättelänge på söndagen och det regnade heeela dagen. Det åskade så länge på morgonen att jag till slut inte orkade bry mig och istället somnade bredvid Husse i hans säng. Husse sa sen att det var ju bra att jag somnade istället för att bry mig om när naturen för oväsen. Det har han visserligen rätt i, men jag tycker ändå illa om åskoväder...

Doris var på besök i helgen. Hon var som vanligt på strålande humör - glad och busig. Hon passar bra in med oss och man tänker knappt på att hon är gäst när hon är här. Det är bara enkelt och roligt när Doris är här. Hon blir helt enkelt som en i familjen och är med på allt som vi hittar på, från flockpromenader till matstunder, lek och bus till vila på soffan.

Doris.

Husse säger att det kommer nya gäster imorgon. Det ska bli spännande tycker jag. Så det är nog bäst att jag nu förbereder mig inför morgondagen. Alltså ska jag vila tills det blir dags för kvällsrundan och sen ska jag sova gott, då kommer jag att med morgondagen alldeles galant tror jag.

Gäst nr 86

Vi har en Labradorflicka på besök. Hon heter Bonnie och är gäst nr 86. Bonnie är 4 år gammal och alltid på glatt humör. Hon viftar på svansen mest hela tiden och tycker att alla är snälla och att allt är spännande. Fast hon har lite bråttom hela tiden... men det är nog mest för att hon vill hinna med så mycket som möjligt, på så kort tid som möjligt.

Gäst nr 86, Bonnie.

Bonnie och Enzo har blivit mycket goda vänner och har jätteroligt tillsammans. Dom leker och leker, nosar på samma ställe, går bredvid varandra på flockpromenaderna, brottas en smula, springer ikapp och dricker vatten samtidigt. Sen på kvällen sover hon som en stock efter allt spännande med alla kompisar som hänt under dagen. Inte så dumt att få superglada kompisar på besök.

Gäst nr 85

Gäst nr 85 är en liten trasselsudds-dam som heter Maja. Hon är en 7 år gammal blandras av Chihuahua och Lhasa apso. Maja är väldigt söt, men tyvärr rätt så bekymrad av sig. Hon tycker det mesta är lite läskigt och vill helst vara ifred. Så vi låter henne vara, så hon istället kan studera oss och fundera på om det ändå inte skulle vara rätt så trevligt att vara med i gänget.

Gäst nr 85, Maja.

Albin och Elsa var på promenad med Maja idag. Det tyckte hon var ganska så roligt ändå, men hon gick så långt ifrån dom andra hon kunde. Om hon inte "glömde bort sig" och kom nära dom av misstag. Albin hälsar att hon inte alls glömde - som hon påstod - utan börjar bli nyfiken på oss andra. Det tycker vi låter väldigt bra. Imorgon kanske hon till och med kan följa med på flockpromenad. Vi får se vad morgondagen bjuder på.

Tiden går...

Ja, ni... tänk så tiden går. Man hinner knappt med allt man vill göra. Så är det ibland och egentligen gör väl det inte så mycket. "Var sak har sin tid" som en bekant till oss brukar säga. Och det är så sant så! Man ska inte stressa eller bekymra sig om framtiden, som vissa människor gör. Njut av stunden som är och gör det bästa av just den stunden.

Idag har vi i alla fall haft en utmärkt dag. Solen har skinit och värmt mycket gott medan regnet uteblivit. Vi har varit ute på två flockpromenader, haft ett studiebesök och haft det trevligt med våra kompisar. Maten har smakat extra bra idag och jag har bara druckit nyupphällt vatten - det bästa vattnet! Fast det är klart, en gammal vattenpöl i skogen smakar gott det också.

Vår kompis Laban njuter av den värmande solen.

För övrigt har inget hänt värt att rapportera om. Nu ligger vi och vilar gott här och där i huset med våra människor. Vi väntar på kvällsrundan så vi kan gå och lägga oss ordentligt sen. För efter en bra arbetsvecka så är det extra mysigt att lägga sig och sova, tycker jag.

Söndagsmys

I söndags hade vi det väldigt trevligt, för vi fick varsitt märgben att tugga på. Det var riktigt söndagsmys och det såg ut ungefär så här.

Mmmmm... jättegott!

Albin tyckte det var bäst att stå upp.

Elsa likaså.

Hugo tar en paus, man blir ju trött i käkarna.

Supermysigt på gården!

Kvikk tyckte det var bäst att ligga själv i ett hörn och njuta av benet.

Det var jättegott med märgben och dessutom nyttigt. När vi grejat färdigt med våra ben så drack vi lite vatten, tittade på dom som inte var klara och nosade efter rester. Så ni förstår nog att vi hade en mycket utmärkt söndag!

Gäst nr 84

Igår så kom det en ny liten gäst till oss. Han heter Tiger, är en Norwichterrier och är 10 år gammal. Hela han ser ut som en liten farbror. Och det är precis vad han är. En snäll och glad lite farbror, som tyvärr har lite ont i bakdelen. Så Tiger följer inte med på våra flockpromenader, utan får egna eller med passande sällskap, som till exempel lilla My eller Albin.

Gäst nr 84, Tiger.

När vi är ute på gården vill Tiger vara ifred. När ungdomarna springer omkring och leker letar han upp en avskild plats och ser på dom på avstånd. Det är nog klokt när man är en liten farbror, att akta sig för klumpiga ungdomar. Han är nog lite blyg dessutom. Så vi ger Tiger tid och utrymme, tills han känner att det skulle vara intressant att lära känna oss andra.

På stora kullen

Idag var jag, Albin och Hugo en sväng upp till den stora kullen på andra sidan stora vägen. Husse och Gammel-Husse var med oss och vi hade jätteroligt! Husse skulle ta nåt foto på nåt ointressant medan vi hundar lekte och busade. När man är där uppe på kullen så ser man jättelångt, fast det är egentligen rätt så ointressant. Mycket mer spännande att nosa på alla dofter som finns där uppe. Där är dofter från en massa små djur som till exempel hare, hjort, grävling, räv och en massa fåglar och ännu fler insekter. Men det bästa idag var att jag nosade till mig björnbär! Det är jättegott tycker jag! Man måste bara tänka på att vara försiktig när man plockar dom så man inte får en tagg i nosen eller tungan.

Man blir lite varm när man leker och busar, tycker Hugo.

Kung Albin på sin tron!

Supermysigt att vara på ett litet äventyr.

Vi lekte och busade medan vi väntade att Husse skulle bli klar med sitt ointressanta projekt. Pinnar finns det i överflöd där uppe på kullen och dom är superbra att leka med. Man kan ha dragkamp med dom, springa ikapp med dom, kapa dom till småbitar med munne och be Husse kasta iväg en så man får leta upp den.

Jag och Hugo har dragkamp med en fin pinne!

När Husse var klar så gick vi ner för kulle och sen åkte vi hem, för idag var vi bekväma av oss och åkte bil till stora kullen. Ibland är det helt ok att vara en smula lat och förresten är det ju jättekul att åka bil!

Skogstur

Idag tog vi en skogstur på eftermiddagen med vår gode vän Niro, som har hälsat på oss några dagar. Vi hade det jättemysigt och väldigt kul! Vi har inte kommit ut på så värst många skogsturer den senaste tiden, utan vi har mest gått våra flockpromenader. Så vi njöt extra mycket av skogen idag! Vi nosade på allt och helst allt samtidigt, vi lekte med pinnar, sprang ikapp, nosade mera, hoppade över stockar och stenar, utforskade alla löven på backen, lyssnade på fåglarna och sprang ikapp lite till.

Buskul att vara på skogstur!

Tilda tycker det är mysigt att vara ute i skogen.

Det här var nog första gången som Elsa var med ute i skogen och lekte. Hon var överlycklig och sprang så fort hennes korta ben orkade. Så mycket till och med att vi blev tvungna att ta en paus så hon kunde pusta ut i lugn och ro. Ja, hon blev nästan lite för glad i skogen!

Niro mår väldigt bra och är som han brukar. Glad, lite klumpig, snäll och vänlig. Men han tycker fortfarande att våra katter är läskiga. Simpan tycker det är jätteroligt att retas med Niro och gör sitt bästa för att försöka dyka upp som gubben i lådan framför Niro, som blir en smula förskräckt och lufsar iväg. Vi har haft det så trevligt med Niro, för man kan inte ha mycket annat när man har världens snällaste Schäfer som kompis!

Vår vän Niro.

.